Broschyren blev världsnyhet

– Det är därför  ännu viktigare i år att kommunerna deltar i kampanjen och pratar om innehållet i broschyren ur ett lokalt perspektiv, säger Christina Andersson, MSB.

Broschyren har tagits fram på uppdrag från regeringen; kunskapen om hur vi förbereder oss för kriser men också höjd beredskap och ytterst krig, ska öka.

En publikation med liknande tema har tagits fram fem gånger tidigare. Tre gånger har den skickats ut till hela befolkningen, senast 1961 med namnet ”Om kriget kommer”. Då var fokus uteslutande på krigshotet.

Rubriceringen av den äldre utgåvan och att ett ny är på gång, fick i januari snabb spridning över världen. Sverige rustar för ryskt anfall, har oftast varit tolkningen med stort genomslag i Europa, Nordamerika och Asien. Alla vill se broschyren.

–Vi förväntar oss stort intresse när broschyren är tryckt och kommer ha någon form av pressvisning innan den når ut till hushållen. Svenska medier har varit bredare i sin rapportering om innehållet, säger Christina Andersson.

MSB hoppas att den 20-sidiga Om krisen eller kriget kommer blir ett diskussionsämne under krisberedskapsveckan.

– Innehållet blir övergripande, det sätter kommunerna i ett sammanhang där de behöver plocka ner frågorna till en lokal kontext. Kommunerna behöver satsa mer på att kommunicera hot, risker och beredskap med sina invånare.

En uppstartskonferens för krisberedskapsveckan arrangeras i Stockholm 22 mars, vilken även webbsänds. Förutom kommuner, som är huvudaktörer, vänder den sig även till länsstyrelser och berörda frivilligorganisationer.

– Kommunerna behöver en startsträcka. Vår ambition är att ge stöd så de känner sig hyfsat förberedda.

Huvudbudskapet är det samma som förra året – vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? Skillnaden är att delbudskap breddas och omfattar bland annat även antagonistiska hot. Förra året var fokus på väderrelaterade händelser.

Broschyrens korta, övergripande texter kommer att kompletteras med fördjupad information på MSBs webbplats dinsäkerhet.se.

Under flera år har många kommuner haft fokus på vad individen behöver göra för att klara sig utan samhällsservice i 72 timmar. Nu föreslår försvarsberedningen att en vecka är lämplig beredskap för privatpersoner.

– MSB förhållningssätt generellt är att var försiktigt med att ange exakt tidsangivelse och vi har ingen sådan i broschyren. Det finns en risk att människor då tror att de är garanterade hjälp efter den tiden, eller att krisen är över. Något som aldrig kan garanteras. Samtidigt måste vi kunna ge någon form av inriktning eftersom folk efterfrågar det. Jag kan tycka det är bra att försvarsberedningen föreslår en vecka, det känns mer realistiskt, säger Christina Andersson.

Förra året var första gången krisberedskapsveckan anordnades och MSB var tämligen tillfreds med responsen.

– Det vi kunde se när vi försökte sammanfatta är vi mer än nöjda med. Samtidigt var vi lite snälla i vår bedömning och räknade information om kampanjen på kommuners webbplatser som deltagande. Men det vi vill är att kommunerna har aktiviteter, som öppet hus eller att man förevisar vad en krislåda kan innehålla.

I år kommer MSB ha en enklare anmälningsfunktion för att få en bättre uppfattning om hur många som medverkar och vad de gör.

Arbetet med broschyren har gjorts i samverkan med bland annat Försvarsmakten, SKL, Livsmedelsverket, Energimyndigheten, länsstyrelser, frivilliga försvarsorganisationer, och trossamfund i en referensgrupp.

För att genomföra regeringsuppdraget har 16 miljoner kronor hämtats ur det så kallade krisberedskapsanslaget (2:4). Det ska täcka allt arbete med broschyren, inklusive tryck, porto, konsultkostnader och annonsering.