Vanligt med trakasserier mot anställda i myndigheter
Det är inte ovanligt att myndighetspersoner utsätts för trakasserier. I en undersökning ligger andelen som utsatts för någon form av vad som kallas otillåten påverkan på 30-50 procent i de flesta tillfrågade myndigheter.
Brå (Brottsförebyggande rådet) har genomfört undersökningen i samarbete med 13 myndigheter och två A-kassor. Den omfattar drygt 45 000 enkätsvar (90 000 var tillfrågade), 140 personer har intervjuats.
Det är personal i utsatta roller på så vis att de fattar beslut som påverkar människors liv, har många och ibland ingående kontakter med människor.
– Upplevelsen av utsatthet ökar och undersökningen visar att det handlar om en kombination av faktiskt ökning och ett minskat mörkertal. Trots att många har utsatts för otillåten påverkan är det få som uppgett att de har påverkats i sin yrkesutövning. Faktisk påverkan är med andra ord inte samma sak som utsatthet, säger Karolina Hurve, utredare på Brå.
Undersökningen rör trakasserier, hot, våld, skadegörelse och otillbörliga erbjudanden (mutförsök).
– De medverkande har olika uppdrag och mandat. Rollen avgör formen för påverkan. En del har bara telefonkontakt med den som försöker påverka. Det finns också olika uppfattningar om vad man ska förväntas tåla. Polisen tycker inte okvädningsord är trakasseri medan andra har nolltolerans,.
Trakasserier är det dominerande inslaget, därefter kommer hot. Våld och skadegörelse är ovanligt.
– Polisen, Kriminalvården och Migrationsverket är dock utsatta för alla former.
Det vanligaste är obehagliga samtal, okvädningsord, påverkaren hotar ta sitt liv, skuldbeläggning, olovlig fotografering, obehaglig anspelning.
Utsattheten sker vid enskilda tillfällen och är inte en del av vardagen. Män är i högre grad än kvinnor utsatta för hot och våld.
I de olika institutionerna har i de flesta fall 30-50 procent blivit utsatta för försök till otillåten påverkan i någon form. Mest utsatta är Justitiekanslern, Metalls A-kassa och Kronofogdemyndigheten.
Vid trakasserier angav över hälften att de inte behövde något stöd. Av de som behövde stöd har en tredjedel fått mindre hjälp än de behövde.
Många av de intervjuade är rädda för hot mot anhöriga, men förutom hos polisen är det ovanligt.
Brå redovisade siffrorna på Förebyggandekonferensen i Karlstad. Kommunanställda har inte medverkat i undersökningen. De myndigheter och organisationer som omfattas har varit med och finansierat undersökningen.