Ökat tempo i arbetet med civilt försvar

– Regeringen signalerar tydligt: öka tempot, sätt igång att jobba med konkreta åtgärder. Här är styrning och här är pengar, säger Magnus Dyberg-Ek, MSB.

För MSB handlar mycket om det regeringsuppdrag myndigheten fick i maj. Med det bekräftar regeringen det grundsynsdokument som MSB tillsammans med Försvarsmakten lämnade in 2016. Försvarsmakten och MSB ska tillsammans främja och utveckla planeringen fram till 2020 men uppdraget innehåller också krav på konkreta åtgärder.

– Nu är det inte bara att utreda och ta fram ny kunskap och visst underlag, utan nu ska det börja hända saker.

Regeringsuppdraget säger att MSB och Försvarsmakten ska verka för att samtliga berörda aktörer krigsplacerar den personal som krävs vid höjd beredskap inom civilt och militärt försvar. Det ska vara klart 31 december 2018.

– Hittills har Försvarsmakten haft det uppdraget och det har varit lite otydligt på civil sida men nu blir det tydligt att det här gäller både statliga myndigheter, kommuner och landsting och privata företag, säger Magnus Dyberg-Ek.

Det ska ske i många olika verksamheter som inte i alla delar är så lätta att identifiera.

– Krigsplaceringen är en katalysator. För att kunna krigsplacera med bra precision ska du veta vad du ska bedriva för verksamhet i krig. Hur ska den organiseras, bemannas med anställda, frivilliga och plikt. Man måste göra en massa saker för att åstadkomma krigsplacering, säger Thord Eriksson, MSB.

En annan del i uppdraget handlar om att fortsätta planeringen för stöd till Försvarsmakten från övriga samhället.

– Det ska inte utredas längre utan nu ska nästa steg tas. Man ska se till att det finns avtal, se till att det finns lager av kritiska förnödenheter och hur man gör förfogande och ransonering rent praktiskt. Man tydliggör att det ska bli verkstad, säger Magnus Dyberg-Ek.

Aktörsgemensam samverkan ska klara de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap. De viktigaste aktörerna ska kunna verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats.

– När det gäller samverkan och ledning generellt sett måste höjd beredskap vara dimensionerande när vi planerar.

Ett regeringsuppdrag som ska rapporteras 15 december handlar om att utveckla kommuner och landstings beredskap i relation till kriser och krig. Det handlar mycket om att förtydliga det som står i lagen om extraordinära händelser.

– Det som är nytt, och säkert kommer att ta en stor del av arbetet, är vad de ska göra för beredskapsförberedelser för krig. Vi tror att pengar från de 440 miljonerna om året i tre år, kommer att gå till kommuner och landsting. Vi för samtal med SKL och tillsammans får vi komma fram till de klokaste åtgärderna som bygger mest beredskap och som vi snabbt kan få igång, säger Thord Eriksson.

– Det handlar rätt mycket om ledningsfrågor också. I fred ska kommunerna ha en krisledningsnämnd, i krig är det kommunstyrelsen som ska leda verksamheten och då måste man utbilda och öva sin kommunstyrelse.

Ett annat pågående arbete är Krisberedskapsveckan 2018 som ska ha ett bredare fokus och även ta med totalförsvars­perspektivet och höjd beredskap. I samband med Krisberedskapsveckan ska MSB skicka ut en broschyr till landets alla hushåll med konkreta tips på vad varje privatperson kan göra för att förbereda sig inför kriser, höjd beredskap och påverkanskampanjer.

Även på övningssidan pågår ett intensivt arbete. MSB har flera roller i försvarsövningen Aurora och är mitt uppe i planeringen för Samö 2018 som har fokus på civilt försvar.

– Jämfört med för några år sedan, och på en skala från att krypa till att springa, är vi uppe och går nu. Det finns en ganska stor medvetenhet hos de som ska göra jobbet. Den grundläggande kunskapen finns. Vi har utbildat ett antal hundra tjänstemän i myndigheterna som nu har en grundkompetens. Regeringen har tryckt på knappen, varit tydlig och stoppat in pengar. Egentliga finns alla förutsättningar för att det här ska rulla igång, säger Magnus Dyberg-Ek.

Läs mer

Civilbefolkningen kan inte skyddas