Reportage

Muslimska brödraskapets inflytande kartläggs

Muslimska brödraskapet är etablerat i Sverige och har i olika sammanhang lyckats skaffat sig en position som representant för Sveriges muslimer.

Det hävdas i en förstudie MSB upphandlat för att belysa brödraskapets inflytande och möjliga konsekvenser av detta inflytande i Sverige.

– Vi har gjort en kunskaps­översikt av information som varit tillgänglig i decennier. Vi visar att så här fungerar brödraskapet i Europa, så här fungerar det också i Sverige, säger Magnus Norell, en av tre forskare bakom studien.

Forskarna skriver i studien att det internationellt idag finns en ganska omfattande forskning om Muslimska brödraskapet generellt och om den europeiska grenen av rörelsen.

Frågor som ställs när det gäller den europeiska grenen av brödraskapet är vilken politisk målsättning har organisationen i Europa? Är det en rörelse, ett ideologiskt nätverk eller handlar det om spridda aktivister?

I studien definieras islamism som politisk islam, en politisk ideologi med islam som grund för hur samhället och dess medborgare ska styras och där individen underordnas staten.

Islamism är byggd på en tolkning av islam som ett allomfattande system där individen inte bara underordnas kollektivet, utan också ett system där religion och politik är helt sammanvävda.

Enligt studien har muslimska brödraskapet successivt etablerats i Sverige som en konsekvens av invandring och att dess värdegrund utgör en utmaning för västerländsk demokrati.

Studien kan laddas ner från Kunskapsbanken på MSBs webbplats.

Fotnot: Muslimska brödraskapet bildades i Egypten 1928 av Hassan al-Banna. Rörelsens motto är: Allah är vårt mål; Profeten är vår ledare; Koranen är vår lag; jihad är vår väg; och döden för Allahs ära är vår högsta strävan.

 

MSB kommenterar studien

citatteckenI slutet av februari publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, en studie om Muslimska Brödraskapet på sin webbsida.
Rapporten har uppmärksammats på nyhetssidorna i de flesta av landets stora medier och debatterats flitigt på ledarsidorna.

Reaktionerna på studien är blandade, både positiva kommentarer och kritik har riktats mot den.

– Vi har indikationer på att det finns islamistiska aktörer som bedriver informationspåverkan mot olika målgrupper i Sverige. Vi har också identifierat att det finns stora kunskaps­­luckor om detta och det är anledningen till att vi har velat få ämnet belyst. Det här är första steget och en del i ett arbete som vi ser behov av. Vi ser det här som en förstudie, säger Anneli Bergholm Söder, chef för MSB:s operativa verksamhet.

MSB:s uppdrag är att följa händelser i Sverige och världen, även långsamma skeenden, som riskerar att hota målen för samhällets säkerhet: att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

– Här har vi identifierat att det kan finnas en risk för att vissa människors demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter kan hotas, säger Anneli Bergholm Söder

Det saknas i dag studier och forskning om den informationspåverkan som bedrivs av islamistiska aktörer i Sverige. Syftet med förstudien har därför varit att belysa Muslimska brödraskapets inflytande och möjliga konsekvenser av detta inflytande i Sverige för att sedan kunna föreslå vidare studier och forskning inom området.

– Förstudien är ingen forskningsrapport, utan en studie som kan ge MSB stöd i att se vilket behov det finns för fortsatta studie- och forskningsuppdrag inom området. För att MSB ska kunna ha en god förmåga att identifiera och möta informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information riktat mot Sverige så behöver vi arbeta med olika typer av kunskapsinhämtning för att få frågan belyst ur olika perspektiv och få en så heltäckande bild som möjligt.

MSB har beställt studien av Magnus Norell, doktor i filosofi och terrorforskare, Aje Carlbom, doktor i socialantropologi och Pierre Durani, fil kand i teologi. Det har riktats kritik mot att rapporten brister i källhänvisningar och att forskarna inte lägger fram empiriska stöd för sina påståenden.

– Innehållet i förstudien står författarna för. Självklart gör vi en bedömning av resultatet och i det här fallet ser vi behov av fortsatta studier- och forskning inom området.  Men vi ändrar inte innehåll och resultat i andras rapporter.

Studier och forskning som MSB finansierar kommunicerar myndigheten i olika sammanhang, till exempel på vår webbplats för att göra innehållet tillgängligt för de målgrupper som har behov av informationen.

– Som myndighet lyder vi under offentlighets- och sekretesslagen och måste ha ett transparent förhållningssätt, också de gånger en rapport väcker stor, och inte enbart positiv, uppmärksamhet. Den debatt som pågår om studien och dess slutsatser är viktig kunskap och ett ingångsvärde i det fortsatta arbetet, citatteckensäger Anneli Bergholm Söder.