"Måste vara oberoende och rättssäkra"
– Den var mycket bra, tänkvärd. Det är viktigt att vi är mentalt inställda på att vi kan bli utsatta för antagonistiska påtryckningar. Det sker saker i vår omvärld som gör att vi behöver vara alerta när det gäller de här frågorna.
Det säger Birgitta Målsäter, säkerhetsdirektör på Försäkringskassan, efter den första nationella konferensen i psykologiskt försvar.
Försäkringskassan ska kunna fortsätta betala ut pengar även i en krissituation.
– Vi behöver arbeta både med kris- och kontinuitetsplanering och vi behöver förbättra vårt arbete med säkerhetsskyddet och alla de frågorna tangerar det psykologiska försvaret. Vi behöver hantera en debatt som kan föras i sociala medier och det är väl en väg en sådan kampanj skulle kunna äga rum. Men sen tror jag att alla, oavsett vilken myndighet vi jobbar på, behöver vara varse att vi kan utsättas för påverkan. Det är en ögonöppnare för var och en, säger Birgitta Målsäter.
Jenny Knuthammar, försvarsdirektör länsstyrelsen Östergötland, ser flera anledningar till varför påverkanskampanjer är en sak för länsstyrelsen.
– Vår myndighetsutövning ska vara rättssäker. Vi skulle kunna utsättas för påverkanskampanjer som gör att vi inte är objektiva i våra myndighetsbeslut. Det är oerhört viktigt.
– Viktigaste budskapet är en ökad medvetenhet om att vi kan utsättas för påverkan och att mycket handlar om demokrati, rättssäkerhet och trovärdighet. Vi måste betraktas som oberoende och rättssäkra. Kan vi inte hantera påverkansoperationer förlorar vi i trovärdighet och tillit och det bygger hela samhället på, så det är en oerhört viktig fråga, Jenny Knuthammar.
Det är inte helt ovanligt att handläggare blir kontaktade på sociala medier.
– Jag har själv blivit kontaktad av okända personer på sociala medier, på engelska och franska och då börjar man ju fundera. Någon kanske vill förbereda sig för ett angrepp och skaffar sig så pass mycket information att det vid ett kritiskt läge kan skapa en situation där vi inte kan upprätthålla det vi ska upprätthålla, säger Lisa Nordahl, försvarsdirektör på länsstyrelsen Västra Götaland.
Länsstyrelsen Gotland har konkret erfarenhet från informationspåverkan, bland annat kopplat till flyktingsituationen.
– Under hösten var en händelse med en misstänkt gruppvåldtäkt ett exempel på hur det bara exploderade i sociala medier och det har vi sett som en form av påverkanskampanj. Mycket av det som skrevs var inte fakta utan man ville sprida ett budskap och i det här fallet ansåg man att länsstyrelsen bar ett stort ansvar på grund av vårt ställningstagande till flyktingsituationen generellt där vi varit positiva, att Sverige måste ta sitt ansvar.
– Det handlade om att gå ut med faktabaserad information hur det ligger till och det gjorde vi i det här fallet, berättar Gotlands försvarsdirektör Mats Lagerqvist.
Leif Gustavsson, beredskapsdirektör på länsstyrelsen i Värmland, ser informationspåverkan som något man måsta ha ögonen öppna för hela tiden.
– Dels med tanke på när man pratar om modern krigföring, men också i vardagen. Finns det andra saker som styr oss än vår egen planering? Det är jätteviktigt.