Nyhet

Lyft för helikopterstöd till civila insatser

Med de nya helikoptersystemen ska Försvarsmakten bli bättre på att ge samhället helikopterstöd.

– Försvarsmakten håller på att återta förmågan att ge stöd till samhället. Vi är inte på topp än men på väg att bli väldigt bra.

Det säger Peter Forslund, major och ledningssystemofficer på helikopterflottiljen i Ronneby.

Avvecklad beredskap för civila uppdrag och utdraget byte av helikoptersystem har länge inneburit begränsade möjligheter att få helikopterstöd från försvaret.

– Det man ska ha med sig är att Försvarsmakten inte har något uppdrag att upprätthålla en beredskap för stöd till det civila samhället. I mån av tillgänglig personal och helikoptrar kommer vi. Det är grundfilosofin.

Efter skogsbranden i Västmanland framkom att det rådde oklarheter vart räddningsledare vänder sig med begäran om stöd av Försvarsmaktens helikopterresurser.

– Det har vi nu klarat ut och det är militärregionstaberna man ringer till. Alla behov av resurser från Försvarsmakten ställs till någon av de fyra militärregionstaberna. Begäran skickas sedan vidare till Högkvarteret för avdömning.

I och med att ansvaret för sjö- och flygräddningen övergick till Sjöfartsverket inleddes också utbytet av de gamla Vertol- och Superpuma-helikoptrarna. Under en tioårsperiod har de bytts ut mot tre nya helikoptersystem.

Helikopter 15 är en liten transporthelikopter som tar sex personer och används bland annat vid spaning och eftersök. Helikopter 14 NH 90 och Helikopter 16 Blackhawk är två medeltunga helikoptrar lämpliga för brandbekämpning med brandtunna. Helikopterflottiljen har sin ledning på Malmen i Linköping. Flottiljen har sedan tre helikopterskvadroner, en i Luleå en i Linköping samt en i Ronneby.

I fjol var egentligen första året Försvarsmakten hade kapacitet för brandsläckning med de nya helikoptrarna och genomförde ett tiotal uppdrag. Men det finns ingen garanti för att en räddningsledare snabbt får en helikopter.

När sjö- och flygräddningen låg inom försvaret fanns besättningar med en timmes startberedskap. Helikopterflottiljen har idag ingen personal i beredskap för stöd till samhället utanför ordinarie arbetstid. Detta innebär att under ledig tid och semester är det betydligt svårare att få tag i en militär helikopter.

– Står grejerna hemma är de iväg på väldigt kort tid. Vid eftersöksinsatser har vi haft helikoptrarna i luften på 20 minuter. Är helikoptern ute på ett pass ska den kallas hem, tankas och då kan det ta upp till ett par timmar.

Förutsättningarna att komma iväg snabbt finns under dagtid och därför understryker Peter Forslund vikten att man inte väntar för länge med att begära helikopterstöd.

– Oftast börjar det brinna tidigt på eftermiddagen, men vi har märkt att man försöker hålla på begäran om stöd så länge som möjligt och ringer först vid fyra-fem-tiden. Då är klockan 19 innan vi fått en helikopter i luften, vi är kanske på plats vid klockan 20 och kan bara flyga i två timmar innan mörkret kommer. Om man väntar för länge kan det bli en insats som varar i flera dagar. Kommer vi in tidigt kanske man släcker ner det på två timmar eller gör en avgörande insats för att det inte ska bli så stort.

– Så vårt budskap är ring tidigt när branden är liten så blir det en kortare insats. Och ju tidigare på dagen man ringer desto större sannolikhet är det att man får tag på en helikopter.

Så länge det handlar om LSO-insatser stannar kostnaden på Försvarsmakten.

Försvarsmaktens helikoptrar har inte Rakel och kommer inte att få det inom överskådlig tid. I kommunikationen med marken är det flygradio eller mobiltelefon som gäller. Därför skickas det i möjligaste mån med en ledningsresurs.

– Räddningsledaren ska fundera på om det behövs ledningsstöd och även ta med det i en begäran om helikopterstöd. Eftersom vi inte har Rakel i helikoptrarna blir det samverkansproblem med helikoptern.

Genom ledningsresursen som skickas med är Rakel väl integrerat i samarbetet med polisen.

– Rakel är kittet som får oss att fungera tillsammans. Vi lägger ett ärende till vår kommunikationscentral och anger vilka talgrupper vi ska använda. Redan när ledningsfordonet lämnar vår grupperingsplats är vi sammanlänkade med räddnings- och polisenheter och kan börja planera för genomförandet av insatsen, säger Peter Forslund.