Larmkedjan nås på 30 sekunder
Publicerad: 13 dec 2017 klockan 10:42
Av: Per Larsson
Senast uppdaterad: 01 jun 2021 klockan 11:54
När allt var analogt kunde det ta 30 minuter att få fatt i hela larmkedjan.
– Nu går larmet ut på 30 sekunder, säger Robert Ridefors, bevakningsledare på SSAB i Luleå.
SSABs industriområde är inte lätt att överblicka.
Det täcker en stor area (2x6 kilometer), 13 företag finns innanför grindarna, runt 1 200 personer jobbar där vardagligen och flera anläggningar är sevesoklassade. Säkerhetsuppgiften är komplex.
Förutom väktare och egen brandstyrka har SSAB egen larmcentral och eget larm-nummer.
– Anledningen till att vi inte använder oss av SOS Alarm direkt är att lokal- och riskkännedom är så viktigt, säger Robert Ridefors.
Fram till 2011 var all larmhantering manuell, med hjälp av checklistor ringdes runt till berörda. Det tog tid.
Och när något hände var det inte alltid larmcentralen eller brandstyrkan kände till det.
– Anställda ringde 112 istället för internt. 30 procent av larmen gick fel väg. Vi hade tillfällen när det stod en ambulans vid grinden och ingen visste vad som hänt.
Med hela systemet digitaliserat går allt fortare. Och larmar någon 112 i stället för internt får man omgående återkoppling från SOS Alarm via Rakel. Dessutom kopplar SOS Alarm in SSABs larmledning på samma talgrupp som larmade blåljusorganisationer.
– Det är oerhört viktigt att vi har Rakel. Vi kan kommunicera med räddningstjänst och ambulans, vi får tidig varning om larm går fel väg. Samarbetet med SOS Alarm är oerhört viktigt för att få resurser till rätt ställe när något händer.
Industriområdet har flera portar och vetskapen om var räddningsresurer ska skickas finns bara internt, framhåller Robert Ridefors.
2013 omkom två personer vid en arbetsplatsolycka. Några av de larmade fordonen körde till fel port, ett annat släpptes i brådskan in utan att få lotsande fordon och körde vilse.
Därför är den egna larmcentralen med lokalkännedom viktig.
– Den kunskapsbasen finns inte hos SOS. Sen är det tyvärr så, att i dag kan man hamna i Malmö när man ringer 112.
Larmplaner och Rakel är nycklar i SSABs digitaliserade system. När något händer finns nästan 100 scenarior, det största omfattar 100 personer.
Sett till verksamheten är inte olyckorna många, en handfull ambulanslarm om året och några fler brandlarm.
– Säkerheten är viktig, vi har så stora risker. SSABs ambition är att vara världens säkraste ståltillverkare. Är vi inte säkra får vi inte den bästa personalen och då kan vi inte vara bästa tillverkaren.
Samarbetet internt mellan larm- och informationsavdelning betecknar Ridefors som mycket viktigt.
– Informationsspridning till ledningen är oerhört kritiskt. De flesta avvikelserapporterna handlar om att vi missat informera chefer eller koncernledning.
Fungerande krishantering är också väldigt viktigt. Med olyckan 2013 i minnet påminns man om det.
– Om något hänt så tar det än i dag bara någon sekund innan någon ringer och frågar vad som inträffat. Vi har blivit traumatiserade.
Urban Rönnqvist, kundansvarig för Rakel på MSB, tycker SSAB är ett bra exempel på hur man nyttjar kommunikationssystemets möjligheter.
– Det är många företag som har Rakel, men inte så många som har så genomarbetad lösning. Det borde vara fler.
Fotnot: Sevesolagstiftningen omfattar företag som hanterar farliga ämnen i viss mängd. Namnet härrör från en katastrof vid en kemisk fabrik i staden Seveso, Italien, 1976 när stora mängder av ett dioxin släpptes ut.