Krisberedskap behöver utvecklas

Det säger MSB i sin Nationella risk- och förmågebedömning (NRFB) för 2017.
I årets NRFB är enbart en sammanfattning offentlig. Både innehåll och det förändrade omvärldsläget gör att huvuddelen är belagd med sekretess.

– Vi lyfter fram strukturella sårbarheter och brister i samhället och då blir det mer känsligt. I år är det en mindre del som är öppen, säger Jim Kronhamn, analytiker på MSB.

Med strukturella problem avses sårbarheter och brister som omfattar flera aktörer inom flera områden i samhället.

– Inom många områden av samhällsviktig verksamhet saknas det en målbild eller funktionsnivå som kan guida hur arbetet ska bedrivas. Ett exempel är fjärrvärmeförsörjning. Där finns ingen reglering som säger att man måste upprätthålla en viss funktionsnivå vid samhällsstörningar. Då blir det svårt att hitta incitament att investera i krisberedskapshöjande åtgärder.

MSB anser att det behövs mål som sätts i samverkan.

– Vi kräver inte lagstiftning utan säger att aktörerna i samverkan med MSB behöver utveckla krav på funktionalitet för samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur. Vi säger också att man bör ha med sig det tidigare arbetet med framtagandet av resultatmål och att arbetet bör ske inom samverkansområdena.

I NRFB understryker MSB vikten av helhetssyn i planeringen av krisberedskap och att alla aktörer blir medvetna om sin roll i systemet.

I dag finns relevanta aktörer som står utanför. Jim Kronhamn nämner transportområdet där det saknas någon med ansvar för att se till att hamnar och flygplatser planerar sin krisberedskap utifrån en helhetsbild och förstår sin del i helheten.

– Privata aktörer och frivilligorganisationer behöver involveras och där ser det väldigt olika ut. Därför ber vi regeringen se till att det inom viktiga samhällsfunktioner finns en heltäckande och sammanhållen planering för aktörerna som verkar inom sektorerna.

De frivilliga bör användas på ett mer strukturerat sätt enligt MSB. Det saknas avtal och de kommer ofta inte in i ett tidigt stadium på övningar.

– Hur passar de in i planeringen för krisberedskapen? Vem hjälper dem att komma in och får ta del av en heltäckande och sammanhållen planering? Där tycker vi att det brister.

I slutsatserna skriver MSB bland annat att planeringen inför höjd beredskap behöver intensifieras. För att snabbare få beredskapshöjande effekt behöver aktörerna fokusera på sju prioriterade områden: energiförsörjning, livsmedel, transporter, hälso- och sjukvård samt omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation, samt skydd och säkerhet.

Nationell samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur behöver identifieras och MSB kommer att återta ett nationellt arbete med kartläggning av beroenden.

– Det handlar om att återuppta arbetet med beroendekartläggning från KBM-tiden, Faller en – faller då alla? Nu ligger mycket ute i systemet med risk- och sårbarhetsanalyser, att man ska kartlägga sina egna beroenden. Det kan vara en ganska svår uppgift utan en central motor, säger Jim Kronhamn.