Hotet kommer inifrån

Den beskrivningen av ett modernt psykologiskt försvar gör Mikael Tofvesson, MSB. I regleringsbrevet 2016 fick MSB uppdraget bygga upp en god förmåga att hantera och bemöta informationspåverkan.

– Invadera länder och bedriva krig betalar sig dåligt, men att försätta någon i en situation där man känner sig begränsad i sitt handlingsutrymme och börjar anpassa sig efter påtryckningar, det är effektivt. Man kan vilseleda och fördröja beslutsprocesser. Det såg vi i Ukraina och på Krim.

Det nya medielandskapet gör att människor själva inhämtar sin information från många olika källor som sociala medier.

– Det innebär att främmande makt kan runda hela system och nå vår befolkning direkt. I dag läser man inte tidningen som redigerats av en redaktion från första till sista sida, utan man väljer själv vad man vill ha. Vi har gjort oss sårbara för påverkan.

I arbetet utgår MSB från sårbarheter och där sårbarhet och hot möts är arenan där myndigheten ska verka.

– När vi förstår hotets konsekvenser förstår vi också vilka som är ansvariga och vilka metoder vi ska bekämpa det med. Det effektivaste sättet att möta informationspåverkan är att se till att den inte har någon effekt på oss. Basen är vår befolkning som måste ha en motståndskraft och försvarsvilja, men media måste vara oberoende så vi får en objektiv bild.

De dimensionerande hot som MSB följer är statsaktörer som Ryssland.

– En annan är islamiska staten som är väldigt duktiga på propaganda och det får en stor negativ effekt på vårt samhälle. Sen måste vi tänka på att det är demokratin vi ytterst värnar så alla metoder vi väljer måste vara kopplade till det. Basen är kunskap, motståndskraft och försvarsvilja.

Försvarsviljan kanske inte är självklar i dagens Sverige.

– Det finns så många olika värderingar i samhället. Är syftet med det psykologiska försvaret att värna vårt samhälle, måste kanske värderingsgrunden som vi skulle kunna bygga upp med ett psykologiskt försvar bearbetas lite mer, säger Margareta Wahlström, ordförande för Röda korset.

Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan, ifrågasätter om staten kan bygga upp ett psykologiskt försvar.

– Forskningen visar att när det gäller stora kriser har vi kanske fokuserat för mycket på hård resiliens, definierat som myndigheters och statens förmåga att hantera kriser, och för lite på mjuk resiliens som är sammanhållningen i samhället, försvarsviljan. Människors förmåga att organisera sig och stötta och hjälpa varandra i en kris är en enorm mobilisering som staten bara kan drömma om.

Finns grundförutsättningen, tilliten i samhället, för att skapa den försvarsvilja som gör oss motståndskraftiga?

– Vilka värderingar är det vi ska stå på så att vi känner att vi hänger ihop, att vi byggt någonting tillsammans som befolkning? Det tror jag politikerna måste fundera mycket över när det gäller att bygga psykologiskt försvar.

MSB pratar om informationspåverkan och hotet från främmande makt medan Robert Egnell anser att största hotet kommer inifrån.

– När det gäller vår försvarsvilja tror jag inte Ryssland kan fördärva den mer än vi själv kan. Det som sker politiskt i Sverige just nu med ökad polarisering och populistiska aktörer som medvetet bryter ner förtroendet för media, för myndigheters förmåga osv, det ser jag som ett betydligt större hot mot försvarsviljan och därmed vår resiliens än nån extern aktör. Vi har fria duktiga media och när man aktivt undergräver deras förtroende genom att kalla dem ”gammelmedia” eller ”etablissemanget” då är det lite farligt.

Enligt Robert Egnell krävs en ny idé, en ny berättelse om Sverige som alla kan ställa upp på.

– Vi måste långsiktigt bygga den här idén om Sverige och samhällskontraktet för att ha en grundläggande försvarsvilja och ett psykologiskt försvar som är resilient. Vi måste nog acceptera att ett framtida samhällsbygge måste bygga betydligt mera på pluralism och där vi accepterar olikheter.