Planering för kriget

Samtidigt fick MSB och Försvarsmakten i uppdrag att komma överens om en grundsyn kring planeringen av totalförsvaret.

– Det är viktiga beslut. Myndigheterna har sagt att de behöver planeringsanvisningar för att komma igång. Nu är det tydligt från regeringens sida att planeringen för höjd beredskap ska genomföras i enlighet med de lagar och förordningar som finns samt regeringens inriktning som beslutades av Riksdagen sommaren 2015, säger Magnus Dyberg-Ek, samordningsansvarig för civilt försvar på MSB.

Myndigheterna ska också återrapportera till regeringen hur planeringsarbetet fortskrider. Den första rapporten ska lämnas 10 juni, därefter årligen i samband med årsredovisningen.

Regeringsuppdraget till MSB och Försvarsmakten att tillsammans ta fram ett förslag till gemensamma grunder för planering totalförsvaret handlar om principer för samordning, prioritering, resursförstärkningar inför och under höjd beredskap. Det ska också vara klart 10 juni i år.

Uppdraget har också en del två där de två myndigheterna ska bedöma Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället och hur de bevakningsansvariga myndigheterna kan svara upp mot stödbehovet. Den delen av uppdraget ska redovisas 10 juni 2017.

Försvarsmaktens försvarsplanering är omgärdad av sekretess. I beslutet om planeringsanvisningar sägs att myndigheterna ska få ta del av relevanta delar av försvarsmaktens försvarsplanering, det vill säga vilka scenarier man ska börja planera utifrån.

– På uppdrag av MSB har Försvarets forskningsinstitut (FOI) med ett antal typsituationer beskrivit hur ett väpnat angrepp mot Sverige skulle kunna se ut. Typsituationerna ska myndigheterna ha med sig i sin planering.

MSB har redan en tät dialog och samarbete med Försvarsmakten.

– Vi har lärt känna varandra och har daglig kontakt i många olika spår. Däremot är uppdraget en utmaning. Det var längesedan vi gjorde den här typen av arbete kopplat till totalförsvaret. Samhället och förutsättningarna ser annorlunda ut, det är en grannlaga uppgift att få till en grundsyn till juni, säger Magnus Dyberg-Ek och listar ytterligare utmaningar som identifierats.

– En är att reda ut hur vi ska leda och samverka under mycket störda förhållanden. Utgångspunkten är arbetet vi gjort med projektet om gemensamma grunder som vi måste bygga vidare på. Det är en stor utmaning att kunna verka under mycket störda förhållanden.

En annan utmaning är att beakta informationssäkerhet och säkerhetsskydd i arbetet. En tredje utmaning är att kunna snabba upp arbetet om omvärldsläget skulle bli ännu sämre.

– Hur planerar och förbereder vi ännu mer kraftfullt om det skulle behövas på grund av försämrat omvärldsläge? Slutligen hur vi ska vi tänka nytt utifrån nya förutsättningar och samtidigt inte kasta bort det gamla som var klokt då och som faktiskt fungerar idag, säger Magnus Dyberg-Ek.