Flyktingkrisen visar vikten av lyhördhet

Men det finns varningstecken som visar på behovet av lyhördhet gentemot medborgarnas uppfattningar i viktiga frågor. Samhällsförtroendet kan inte tas för givet ens i Sverige.

Till en början var regeringen och oppositionen enig i att rätten till asyl var absolut, att det inte fanns någon gräns för hur många asylsökande Sverige kunde ta emot.

Men under hösten blev situationen snart ohanterlig. I november 2015, efter att 130 000 sökt asyl på kort tid, lade regeringen om till en mer restriktiv flyktingpolitik.

På uppdrag av MSB har Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet gjort en studie av hur medborgarnas förtroende för samhällsinstitutionerna påverkades av flyktingkrisen.

Analysen baseras på en webbaserad medborgarpanel som innefattar ett urval om totalt cirka 60 000 personer.

Forskarna bakom studien, Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg, konstaterar att redan före flyktingkrisen var opinionsklimatet polariserat med stora förtroendeskillnader mellan kritiker och anhängare av en generös flyktingpolitik.

Själva flyktingkrisen under hösten 2015 hade förhållandevis liten inverkan på samhällsförtroendet. Men händelserna under krisen undergrävde i viss mån samhällsförtroendet.

Att förtroendet kunde upprätthållas genom krisen förklarar de med den omlagda politiken. Det växande misstroendet drabbade främst Migrationsverket och polisen.

Samtidigt anser de att det finns varningstecken som påvisar behovet av genomtänkt politik.

"Flyktingkrisen påminner om att politiker måste vara lyhörda gentemot medborgarnas uppfattningar och åsikter i viktiga frågor. Om politikerna ignorerar kritiska och djupt kända uppfattningar finns risken att samhällsförtroendet brister bland de bortglömda. Det grundläggande samhällsförtroendet är hållbart för kriser, men det kan inte tas för givet ens i Sverige." skriver de i en debattartikel i DN.