Reportage

Den nya försvarsresan

Under slutet av 1900-talet avfolkades länsstyrelsernas försvarsenheter. Nu har höjd beredskap och stöd till Försvarsmakten i rask takt blivit prioriterade uppgifter. Återtagande, kallar Joakim Rosenqvist det.

– En jättestor uppgift och utmaning. Men vi tar oss an den med tillförsikt.

Joakim Rosenqvist, länsstyrelsen HallandHALMSTAD
Beredskapsfunktionen på länsstyrelsen i Halland har tio anställda. Joakim Rosenqvist jobbar till 70 procent med civilt försvar och civil-militär samverkan. Historiskt är det bemanningsmässigt en bråkdel.

– Kunskapen om höjd beredskap på myndigheten är i dag, sett ur ett brett perspektiv, generellt ganska låg. I sak är det inte så konstigt. Det har varit stiltje i frågan en längre period och många av dem som förr jobbade inom området har gått i pension.

– Samtidigt gjordes förr mycket som inte behövs i dag. Totalförsvar i dag ser inte ut som det gjorde då. Den sakexpertis som behövs finns i stora delar i huset, även om den är utspridd. Det är kunskapen om vår roll i totalförsvaret som måste lyftas, och det är min uppgift, säger Joakim Rosenqvist, beredskapshandläggare.

När regeringens planeringsanvisningar för civilt försvar landade på skrivbordet i december var det inte med en tung suck Joakim tog del av innehållet.

– Äntligen, var min reaktion. I västra Sverige, där vi samarbetar med Västra Götaland, Värmland, Örebro och inom Militärregional stab västs (MRV) ansvarsområde började vi 2013 titta på vad som var på gång och bygga upp vår kunskap. Efter försvarsinriktningspropositionen 2015 började vi titta på stödet till Försvarsmakten, vad det innebär för civilt försvar. Men tolkningen var lite öppen till dess att planeringsanvisningarna kom.

Höjd beredskap har börjat inkluderas i risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) och samhällsviktig verksamhet får översyn. Det är viktiga delar i arbetet.

– Jag tror mycket av krisberedskapens grunder är fullt användbara även i höjd beredskap. Det är samma samhällsviktiga verksamheter som måste fungera vid höjd beredskap som vi idag har i fredstid. Därför har vi börjat jobba med RSA även utifrån totalförsvarsperspektivet, vi måste identifiera skillnaderna mellan fredstida och antagonistiska hot kopplat till verksamheterna. Den frågan har diskuterats på länsstyrelseträffar.

När civilt försvar och höjd beredskap åter prioriteras har Halland som kärnkraftslän fördelen av redan etablerade och övade rutiner. Samtliga 180 anställda har sin beredskapsroll definierad. Vid övningen Gripen förra året var 60 av dem involverade.

– Såväl arkeologer som miljöhandläggare deltog. Vi utrymde 200 personer, det kräver rutiner för mottagningsplatser, kontaminering och boende. För att klara det fordras stort samarbete med kommuner, regionen, polisen med flera. Och det finns en samarbetskultur. Där är vi i framkant och det är en styrka för oss, vi är vana att gå igång. Vid skogsbranden i Västmanland hade vi folk på plats i staben i Västerås tolv timmar efter att vi larmats, säger Marcus Johansson, kriskommunikatör.

Rutinerna och nätverken kommer till nytta i totalförsvarsarbetet. Internt underlättar det när kunskap om rollen som den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet ska stärkas.

– Våra medarbetare måste informeras om vilka hotbilderna är, annars är inriktningen svår att ta till sig utifrån respektive ansvarsområde. HR, exempelvis, behöver se över om vi har rätt kompetens bland personalen kopplat till totalförsvaret. Och inledningsvis måste vi också jobba med säkerhetsskyddet. Det handlar om fysiskt skydd, säkra tekniska system och informationssäkerhet. Har vi inte det på plats är det svårt att planera då informationen är skyddsvärd, säger Joakim Rosenqvist.

Länsstyrelsens roll och ansvar vid höjd beredskap är omfattande. Det kan handla om utrymning, gränsövervakning, vägtrafikfrågor, förfogande av egendom.

– När vi som nu är i början av processen saknas naturligtvis en del kunskap, men vi försöker självklart återta eller bygga upp den igen. Vi lär oss mycket på vägen samtidigt som det är väldigt roligt.

Joakim Rosenqvist hade praktik på länsstyrelsen när han läste statsvetenskap. Efter studierna blev han kvar. Engagemanget i totalförsvarsfrågorna är stort, resurserna inte lika omfattande. Verksamheten bedrivs med krisberedskapsanslag från MSB som täcker Joakims lön och inte så mycket mer.

– Vi har pengar i projektform i dag, vilket gör det svårt att jobba långsiktigt. Det vore önskvärt med en längre finansieringsmodell.

Kommunerna har vissa pengar från centralt håll för krisberedskapen, bland annat för planering och risk- och sårbarhetsanalyser, för VMA och för utbildning i krisberedskapssystemet. Ersättning för att aktivt arbeta med med höjd beredskap har efterlysts av SKL

– SKL anser att kommuner och landsting/region inte ska göra något innan det finns avtal med staten om ersättning. Det avtal som finns i dag mellan staten och SKL medför att vi inte kan involvera dem i arbetet. Samtidigt sitter kommuner i många fall på de mest detaljerade kunskaperna inom vissa väsentliga områden. Framöver måste vi involvera dem för att få tillräckligt bra djup inom dessa områden. I Halland är kommunerna och regionen duktiga och de vill vara delaktiga utifrån egen förmåga, därför hoppas vi på en snar lösning.

Tätare är kontakterna med stora sektorsmyndigheter och framförallt andra länsstyrelser och MRV.

– Med de senare pratar vi dagligen. Samarbetet med MRV är alldeles lysande. De är oerhört kunniga och bidrar till att höja vår kompetens.

Hur kan ni främst bidra till försvarsmaktens operativa förmåga?

– Här och nu är det två delar. Bidra i de fem utpekade områden där de behöver stöd. Det handlar också om deltagande i övningar med uppgift att försvara mot angrepp. Det är viktigt att delta och förstå vår roll, tror det ger ökad förståelse för arbetet från båda håll.

Förmågan att hantera kriser ska ge grundläggande förmåga att hantera krigssituationer. Är ni där?

– Det finns säkert bitar där andra förmågor behövs för att skydda ett område eller en verksamhet. Dagens krisberedskap har gett en robustare, bredare förmåga än för 20-30 år sen.  Men vid höjd beredskap kliver starka lagar in, exempelvis om ransonering.  Där finns en del att titta på. Många av våra samhällsresurser har privatiserats, resurser som behövs vid höjd beredskap. Hur löser man det? Varje länsstyrelse kan inte springa till Ica eller Apoteket. Man pratar om att på nationell nivå skapa ramar för detta och sedan ta ner dem till regional nivå. Där har vi en del utmaningar.

Ni lyfter fram avsaknad av nationell styrning. I vilket avseende?

– Det var en målkonflikt vi beskrev i vår redovisning till departementet avseende resurser. Försvarsmaktens huvudsakliga uppgift är att skydda landets suveränitet, civilt försvar har till huvuduppgift att skydda befolkningen. Förr var försvarsmakten självförsörjande i större omfattning och det fanns en tydligare gränsdragning mellan civila och militära resurser samt att resurserna fanns i statlig ägo. Försvarsmakten idag är starkt beroende av det civila samhället för att kunna verka fullt ut. Vi har identifierat ett behov av tydlig styrning kring prioritering av resurser och uppgifter. Annars kan det bli en intressekonflikt när samma resurs behövs på två håll.

Hallands prioriteringar

Länsstyrelsen i Halland prioriterar följande den närmaste tiden:

  • kunskapsuppbyggnad om länsstyrelsens roll i totalförsvaret, realisera totalförsvarets krav i verksamheten, utveckla länsstyrelsens organisation under höjd beredskap.
  • sektorsanalyser i länet av försvarets särskilda behov av stöd från civila försvaret
  • fördjupad kunskap om informationssäkerhet och förankrat säkerhetsskyddsarbete
  • bidra till Försvarsmaktens regionala och nationella förmåga genom deltagande i försvarsplanering och redovisning av tillgängliga resurser
  • deltagande i övningar med Försvarsmakten på regional och nationell nivå

Utmaningar

  • bygga totalförsvarskunskap
  • bevaka hotbild och uppgifter de skapar
  • stor mängd författningar, många föråldrade
  • säkerhetsskyddet
  • utveckla krisberedskap med civilt försvar som utgångspunkt
  • resursfrågan, ekonomi att jobba långsiktigt