Tog fram ny metod för analys av toxiner

I utvärderingen av krisberedskapsanslaget lyfts "Kemiska analys av toxiner" fram som ett exempel på projekt som lett till stärkt krisberedskap.

Det började med att ett antal myndigheter 2011 sökte pengar för ett pilotprojekt som bland annat skulle utreda behovet av ett keminätverk.

– Varför ett kemiskt myndighetsnätverk? Pilotprojektet hade kommit fram till att vid en kris riskerar Sveriges befintliga resurser för att analysera kemiska riskämnen att bli en begränsande faktor, säger Mikael Hedeland på SVA.

Inom ramen för projektet bildades C-nätverket för myndigheter med kemiska laboratorier bestående av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Livsmedelsverket, dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och Rättsmedicinalverket (RMV).

– Myndigheterna är specialiserade på olika typer av analyser och haft väldigt lite kontakt med varandra. Det var en av de saker vi skulle råda bot på. Vi ville bli ett expertstöd till aktörer inom krishanteringssystemet, säger Mikael Hedeland.

Det genomfördes workshoppar för kompetensutveckling och få en uppfattning om vilken kapacitet de olika myndigheterna har laboratoriemässigt och tekniskt.

– Det var ett stort fokus på biologiska toxiner. De produceras av levande organismer som bakterier eller växter. Det utmanande är att många av dem är väldigt giftiga vilket gör att man måste hitta en analysmetod som fungerar med väldigt små koncentrationer.

Projektet utvecklade nya metoder som baseras på masspektrometri, en teknik som används för att spåra toxiner i livsmedel.

Deltagande myndigheter hade olika inriktning.

– FOI intresserade av de forensiska aspekterna, det vita pulvret. I dag tittar man ofta efter antrax och är det inte antrax så anses det ofarligt och det behöver det inte alls vara.

SKL och Rättsmedicinalverket tittade på analyser av syntetiska cannabioider, till exempel drogen Spice. Svårigheten med Spice analysmässigt är att tillverkarna förändrar den kemiska strukturen hela tiden.

SVA inriktade sig på botulism.

– Botulinumtoxin är ett av de giftigaste gifter man känner till. Man får snabbt en förlamning som leder till andningsstillestånd och död om man inte får modern vård.

Den metod som hittills använts är ett mustest där man sprutar in ett prov och ser om musen får botulism. Det är inte speciellt tidsenligt eller etiskt.

– Därför ville vi utveckla en instrumentell, snabb och känslig metod som inte använder djurförsök.

Projektet lyckades hitta en metod som blivit rutin och använts vid ett fall på människa. 2013 var det en kvinna i Östergötland som på midsommar åt en varmrökt sik. Kvinnan fick svårt att svälja, svårt att fokusera blicken och allmänna neurologiska symptom. Hon fördes till sjukhus för vård med respirator. Av någon anledning misstänkte neurologen att det kunde röra sig om botulism. Mustestet vid Lunds universitet konstaterade botulism.

– Prover skickades även till SVA eftersom man kände till att vi hade en ny metod. Vi kunde på några timmar med vår masspektrometri-metod se att både fisken och prover från kvinnan innehöll botulism. Metoden har även använts vid ett tiotal fall på djur, framförallt kycklingar och fåglar, säger Mikael Hedeland.