Reportage

Insatsstyrka byggde ankomstcentral i Malmö

Lasse Ekfeldt har byggt läger på internationella insatser. Ankomstcentralen utanför Centralstationen i Malmö var något nytt.

MALMÖ
– Det är lite annorlunda att driva en insats i Sverige, fler lagstiftningar att ta hänsyn till. Internationellt bygger man ganska mycket efter eget huvud, säger Ekfeldt, till vardags brandman på Östermalms brandstation i Stockholm.

Han ingår i MSBs personalpool för insatser och hamnade den här gången i Malmö. Malmö stad ville ha hjälp att etablera ankomstcentralen vid Posthusplatsen i anslutning till järnvägsstationen.

Tidigare mötte man upp flyktingar inne på järnvägstationen. Det blev ingen bra miljö, varken för flyktingar eller övriga resenärer.

Jonas Hult– Otryggt och osäkert för flyktingar som riskerade komma i kontakt med personer som ville tjäna pengar på dem. Migrationsverket hade svårt att nå ut med sin information och frivilliga visste inte riktigt hur myndigheter fungerar. Vi såg att ingen tog helhetsansvar för verksamheten och sa att då får vi göra det, säger Jonas Hult, enhetschef för trygghet och säkerhet i Malmö stad.

Tryggt, värdigt och rättssäkert var ledorden. Men man konstaterade att det här var inget man hade större erfarenhet av.

– Vi visste dock att det finns folk i Sverige som har den erfarenheten från internationellt arbete. Vi fick snabbt positivt svar från MSB och några dagar senare var sex medarbetare här. Tror de känt sig rätt bekväma med uppgiften, den påminner mycket om internationella insatser, säger Hult.

När MSBs personal kom fanns ett antal oinredda moduler. Driftsättningen har inneburit att möblera mottagningscentralen, se till att det finns vatten, se över säkerhetssystemet och inte minst logistiken.

– Vi ser till att det flödar, att flyktingarna slussas igenom på ett bra sätt. Ett problem är hur de som inte söker asyl ska hanteras. De måste lämna ankomstcentralens område, det blir väldigt trångt här annars, säger Lasse Ekfeldt.

MSBs styrka har också samlat alla som arbetar vid Posthusplatsen för att få en samordnad syn.

– Det är viktigt att vi har samma språk, samma mål och förstår varandras roller. Allt vi gör sker i nära kontakt med Malmö stad som varit lätt att samarbeta med

Tio personer jobbar samtidigt på ankomstcentralen. Förutom driftansvariga är det Migrationsverket, Röda korset, Refugees Welcome Malmö och Frälsningsarmén. Totalt står 20 containrar på området, den övervägande delen är väntrum innan flyktingarna med buss tas till Migrationsverkets inskrivningskontor. Röda korset har utrymmen för hälsorådgivning, frivilliga sköter bland annat lekrum och kök samt lotsar flyktingar från järnvägsstationen till ankomstcentralen.

Efter två veckor av igångsättning och få alla medverkande inskolade har MSBs styrka lämnat över driften till Malmö stad.

– Vi ser det här som ett 24/7-paket och måste hantera det som ett sådant, säger Jonas Hult.

Trycket på ankomstcentralen är ibland hårt. Det anländer upp mot 150 ensamkommande flyktingbarn per dygn, därtill övriga flyktingar som är merparten och tas om hand av Migrationsverket alternativt inte söker asyl i Malmö utan fortsätter sin resa.

Malmö stad förutser ett ökat behov, man bygger och tänker i etapper.

– Vi måste tänka strategiskt. Problemet är att vi har för dålig information om vad som händer för att ha rätt framförhållning. Migrationsverket säger att det kan komma 160 000 flyktingar i år. Och var de flesta anländer, det har vi sett. Men vi har inga förvarningar. Själva är vi gisslan i hur Migrationsverket jobbar, det de inte klarar måste vi reda ut, säger Jonas Hult.