Information effektivt som maktmedel

– Just nu finns en kraftigt strålkastarljus riktat mot Ukraina och ibland blänker det till mot Sverige. I ungefär ett år har vi gjort påverkansanalyser och ibland märker vi att Sverige kommer i fokus. Men någon orkestrerad kampanj mot Sverige har vi inte sett, säger Fredrik Konnander, MSBs expert på psykologiskt försvar.

Psykologiskt försvar var tidigare en uppgift för Styrelsen för psykologiskt försvar vars verksamhet övertogs av MSB 2009 när myndigheten bildades.

– Psykologiskt försvar är en verksamhet som inte varit så framträdande de senaste åren beroende på hur omvärlden sett ut. MSB har dock bedrivit det som kallas påverkansanalys sedan 2009 när det funnits behov.

Många drar i dag paralleller till Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) och hur det fungerade, men SPF hade ingen operativ uppgift förrän vid en krigssituation.

– Det operativa uppdraget, påverkansanalys, bedrivs av MSB. Med händelserna i Ukraina och Krim fick det en aktualitet som det kanske inte haft för den stora massan under lång tid.

Ett exempel på påverkanskampanj är det som skedde vid den ryska invasionen av Krim.

– Den doldes effektivt av en dimma av falsk och vilseledande information – både från rysk statsledning och i rysk media – för att skapa osäkerhet och villrådighet för att sedan kunna ställa både Ukraina och väst inför fullbordat faktum.

Sedan 2000 har Fredrik Konnander forskat inom området och sett att information är effektivt som maktmedel.

– Det kostar väldigt lite i förhållande till andra maktmedel, har en stor effekt och den politiska kostnaden är väldigt låg. Att använda sig av information som maktmedel har arbetats in i ett antal länders doktriner för hur de tänker agera på strategisk nivå och det är det vi ser uttryck för nu i till exempel Ukraina.

Information som maktmedel har störst effekt i krisskedet .

– Om du använder information på ett skickligt sätt behöver du aldrig gå vidare till krigsskedet för då har du uppnått dina mål i krisskedet.

I sitt betänkande från maj förra året skrev Försvarsberedningen att det fanns behov av att utreda en modern psykologisk försvarsförmåga. MSB fick regeringens uppdrag att ta fram hur en sådan förmåga kunde se ut och lämnade sitt svar i december.

– Det kanske viktigaste är förslag till definition till vad en påverkanskampanj är. Det är den typen av verksamhet som riktas mot oss och psykologisk försvarsförmåga, psykologiskt försvar, är det vi bedriver för att skydda oss.

Vid en remissrunda ställde sig andra myndigheter bakom definitionen. Förhoppningen är att även regeringen antar den i inriktningspropositionen som väntas före sommaren.

– Uppdraget resulterade i ett antal slutsatser där vi föreslår att regeringen tydliggör påverkanskampanjer från främmande makt mot Sverige som ett hot mot vår säkerhet.

MSB har till uppgift att utveckla och samordna samhällets psykologiska försvarsförmåga. Arbetet är indelat i tre steg: identifiera, förstå och möta. Det är huvudingredienserna i den strategi MSB ser ska ligga till grund för en effektiv psykologisk försvarsförmåga. Att identifiera handlar främst om att säkerställa informationsförsörjningen och berör både offentlig och privat sektor.

– Förstå handlar om påverkansanalys och det är det jag främst jobbar med; att förstå varför påverkanskampanjer riktar sig mot Sverige och att integrera verksamheten med MSBs operativa uppdrag. Det kräver ett helhetsperspektiv och samordning med andra myndigheter.

Möta-perspektivet är det mest synliga i modern psykologisk försvarsförmåga, men handlar till stora delar om medborgarens egen förmåga.

– Myndigheter ska självfallet kommunicera men de ska göra det vid vissa givna situationer. När det gäller den här typen av antagonistiska hot och där man försöker använda information som maktmedel står ofta medborgaren i centrum. Då gäller att den enskilde medborgaren har förmågan att kunna navigera i informationshavet och undgå de grynnor som finns där. Förmågan att själv kunna identifiera vad är sann, missvisande, falsk information är oerhört viktig.

Det ställer stora krav på medborgaren och Fredrik Konnander anser att alla behöver utbildas i källkritik. Skapa förståelse för att den information man tar till sig inte behöver vara sann.

– När jag får en tweet, ska jag retweeta den? Att vi hela tiden ställer frågan: vem gynnas av den här informationen? Hur vill avsändaren att jag ska förändra mitt beteende? Den typen av frågor måste alla medborgare i informationssamhället ställa sig kontinuerligt.

Det finns även ett stort behov av att informera och utbilda på bredden inom området. Media och opinionsbildare står i centrum för främmande makts påverkanskampanjer och behöver stor kunskap om hotet från påverkanskampanjer för att kunna skilja nyheter från påverkansförsök.

– Det är när man kommer till nivån att det finns ett hot mot samhällets säkerhet som myndigheterna ska agera. Från inträffade kriser vet man att vilseledande information måste motverkas tidigt.

– Samverkan och samordning handlar om att det ska finnas gemensamma budskap som presenterar myndigheternas bild. Trovärdigheten är vårt arbetskapital och den försvinner om det blir fel. Därför är det viktigt att tidigt ta kål på ryktena och att det genomförs i samverkan mellan myndigheter.

Det skapar förmågan att förmedla saklig och korrekt information oavsett omvärldsläge vilket är syftet med medieberedskapen som MSB varje år satsar ett antal miljoner på.

– Den uppgiften handlar mycket om att skapa möjligheter för media att verka under högsta beredskap. Fria medier är en av grundpelarna i vårt demokratiska system och det som det ytterst handlar om, att skydda det fria ordet, säger Fredrik Konnander.