Raps ska vara ganska tyst talgrupp

Kunskap om Rakel höjs inför sommaren

I vår har MSB haft informationsträffar med landets räddningstjänster.

– Det kom lite tätt in på sommaren, men bra med information. Att inte överbelasta Raps är kanske det viktigaste budskapet, säger Patrick Lundwall, larmchef vid Bergslagens räddningstjänst.

Hur talgruppen Raps (gemensam för räddningstjänst, ambulans, polis och SOS) ska användas och hur samtal i Rakel belastar basstationerna var de frågor som gav mest diskussion vid en träff i Karlstad med räddningstjänster från Värmlands och Örebro län.

– Jag har fått höra att räddningstjänster använder Raps som sin talgrupp. Raps är i grunden för samverkan mellan blåljusorganisationernas ledningsfunktioner, det ska vara en ganska tyst talgrupp. Ni kan vara många i gruppen men alla kan inte prata, då blir det problem vid större insatser. Därutöver ska varje räddningstjänst ha en insatstalgrupp. säger Urban Rönnqvist, MSB, som höll i träffen.

Hans korta råd är:

– Radiodisciplin. Följ riktlinjerna – de finns av en anledning.

Patrick Lundwall, Bergslagen:

– Ett enkelt sätt att bli lite bättre är att prata så lite som möjligt i Raps, inte överbelasta med "stationssamtal". Håller med om att det är viktigt att vi följer riktlinjerna.

"Rakel fungerande inte" hörs ibland i samband insatser.

– Det är givetvis frustrerande att man upplever att det inte fungerar, men orsaken är oftast handhavandet, säger Urban Rönnqvist.

Rakel har 95 procents täckning i landet med fordonsstationer, undantaget är fjällvärlden. Radioskuggor kan uppstå men kan också lösas med olika metoder, exempelvis gateway där en fordonsmonterad rakelmobil som har kontakt med nätet blir en brygga till handburna mobiler. Kunskap om den typen av lösningar är inte självklar.

– Skogsbrandsutredningen konstaterar att det finns bristande kännedom om begränsningar i systemet och möjligheter att lösa dem, om handhavandet. Ni är 155 räddningstjänster i 21 län och ni gör olika, det är inte så märkligt, säger Urban Rönnqvist.

1 900 basstationer ger Rakelsystemet dess täckning. Urban Rönnqvist poängterar att nätet i praktiken inte kan överbelastas, däremot en enskild basstation.

Det finns tre olika basstationer, skillnaden är kapaciteten. De minsta, placerade i glesbygd, klarar tre samtal samtidigt, övriga sju respektive 15 samtal. Det kallas antal tidsluckor.

– Begränsningen är inte antalet användare utan antalet talgrupper. Den minsta basstationen klarar bara tre talgrupper samtidigt. Att tänka på är att om man är med i en talgrupp på annan ort, tar man upp plats med talgruppen på den basstation som täcker området där man befinner sig.

Dimensioneringen anses tillräcklig för att alla ska ha tillgång till nätet. Urban Rönnqvist tar minsta basstationen som exempel

– Kommer en fjärde talgrupp in när tre samtal pågår, då får man stå i kö. Det förutsätter att man fortsätter hålla inne talknappen. När en grupp slutar pratar får man plats. Släpper man knappen hamnar man sist i kön igen. Många känner inte till detta.

– Det här har våra insatsledare ingen aning om, sa en av åhörarna.

Det är för att öka kunskapen om Rakel inför sommaren som MSB rest runt i landet och haft informationsträffar.

– För oss är det viktigt att höra synpunkter. Vi behöver vara duktiga på att berätta vad det finns för metodiker, hur vi kan göra vardagen bättre. Vi behöver också se över hur vi kan stödja med utbildningar, både korta och långa, så räddningstjänsterna kan göra sitt jobb, säger Minna Nyman, Rakels verksamhetschef.

Vad tar du med dig från den här dagen?

– Kvitto på att räddningstjänsten har behov av mer information om hur man använder Rakel på bästa sätt, fler såna här träffar. Här träffar vi personer som är informerade, men det dyker ändå upp saker, som att hålla knappen intryckt. Tekniken är enkel, det är metodiken som är grejen.

Det fanns frågor som saknade svar, exempelvis om de helikoptrar MSB upphandlat för beredskap kommer vara utrustade med Rakel. Generellt tycktes informationen uppskattad.

– Vi som sitter här är redan frälsta, men det är nyttigt att få vissa saker uppmärksammade för underlag till utbildning på hemmaplan, säger Anders Larsson, räddningschef, Nerikes Brandkår.

– Det är upp till oss att se till att vi utbildar oss. Sen kan man tycka att användning av Rakel borde vara lika hos alla, sade Tomas Fransson, chef räddningsavdelningen, Västra Mälardalen.

RAKEL-NYTT

Några nyheter inför sommaren för att stärka kommunikationen i Rakel:

Sambandsledarpool. En förstärkningsresurs hos MSB med ett antal personer i poolen som kan hjälpa till att sambandsplanera. Stödet begärs genom att kontakta länsstyrelsen som vänder sig till MSBs tib.

Terminalpool. I somras var det brist på Rakelmobiler (terminaler). Nu finns 600 mobiler utplacerade över landet för utlåning. Begäran om resurser sker på samma sätt som sambandsstöd.

Nätförstärkning. Förstärkning av befintligt nät har skett. Därtill har MSB skaffat nio mobila basstationer som kan placeras ut i områden där täckningen är dålig. Fem stationer står på släpkärra och körs ut med bil. Fyra stationer kan köras ut med helikopter eller bandvagn till mer otillgängliga områden.

Endagsutbildning. För befäl i räddningstjänst, genomförs på fem platser.