Räddningsvärn med fokus på mångfald och integration

Medlemmarna ska stärka förmågan vid exempelvis språkförbistring och förhoppningsvis locka fler till yrket.

– Vi måste pröva oss fram för att hitta nya lösningar, säger räddningschef Patrik Kullman.

Problem kring bristande integration och så kallade utanförskapsområden har legat högt på dagordningen de senaste åren, med hot mot blå-​ljuspersonal som en av frågorna i debatten.

I Nyköping har kommunen engagerat ungdomsledare för att skapa meningsfulla aktiviteter, och de har visat sig kunna hjälpa till att tolka vid räddningsinsatser.

Nu bygger kommunen vidare på engagemanget och har fått medel av Tillväxtverket för att starta ett särskilt värn med fokus på mångfald.

– Det har varit lugnt de senaste åren men vi ser det som en vidareutveckling av det fina jobb som ungdomsledarna har gjort, säger Patrik Kullman som leder Sörmlandskustens räddningstjänst.

Styrkan ska fungera som ett "vanligt" värn och vara redo att rycka in vid exempelvis skogsbrand, men stor vikt ligger vid att komplettera organisationen med språk och "etnisk kompetens".

Medlemmarna ska också kunna användas som en resurs vid utrymning eller andra händelser där det behövs mer språkkunskaper för att skapa trygghet.

– Vi har ett brett uppdrag och ser stora vinster, säger Patrik Kullman. Kompetensförsörjning är en av utmaningarna och det är väldigt få med utomnordisk bakgrund som tas in till SMO-utbildningen (skydd mot olyckor). Vi vill öka mångfalden och detta kan visa upp yrket och skapa förebilder.

Styrkan ska bestå av 20 personer och intresset är mycket stort. Fler än 100, killar och tjejer i åldrarna 18 år till 50 plus, har anmält sig redan innan ansökningstiden gått ut.

Fokus i rekryteringen kommer att ligga på att sätta ihop ett fungerande team, mindre på fysiska tester.

Utbildningen ska omfatta cirka fyrtio timmar årligen och ge kunskaper om hur en insats fungerar, om skogsbrand och trygghetsarbete vid kris – men också om släckning, motorsprutor och slangrullning.

Tillväxtverkets medel finansierar uppstarten, med rekrytering, kläder, handledare och lön till de som utbildas.

Patrik Kullman är medveten om att SMS-larmen till värnets medlemmar sannolikt inte blir jättemånga, men han hoppas kunna erbjuda andra attribut som gör att det ändå känns meningsfullt, exempelvis gemenskap.

– Vi måste pröva oss fram. Detta kan vara en del av uppbyggnaden av det civila försvaret. Vi sätter grunden för en resurs.

Ser du någon risk att ni får kritik för särbehandling?

– Nej, detta är ingen gräddfil. Vi vill hitta en bra mix av medarbetare med också svensk bakgrund så att vi får integration på riktigt, målsättningen är minst 70 procent med utomnordisk bakgrund. Blir det lyckat så blir det permanentat.