Antagning till SMO förändras – ökad mångfald prioriteras
För att öka jämställdheten vill MSB ändra i urvalskriterierna för utbildningen i skydd mot olyckor (SMO).
Förändringen innebär att räddningstjänstens behov av ökad mångfald kommer att kunna ges större tyngd.
Kommunala räddningstjänster, bland andra Storstockholms brandförsvar, har uppvaktat MSB och efterfrågat större mångfald.
Räddningstjänsterna vill även att urvalskriterierna ska ta hänsyn till andra faktorer som erfarenhet från arbete i räddningstjänsten och utbildning som getts vid sån anställning.
MSB anser att räddningstjänstens långsiktiga behov av mångfald väger tyngre än redan anställda brandmäns tillträde till utbildningen.
I förordningen om utbildningen i skydd mot olyckor föreslår MSB utöver urvalsgrunder som betyg, arbetslivserfarenhet och högskoleprov, att det får användas ytterligare urvalsgrunder som: "andra sakliga omständigheter som är av betydelse för den sökta utbildningen" och "Vid tillämpningen av dessa urvalskriterier ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ta hänsyn till den kommunala räddningstjänstens behov av kompetensförsörjning inklusive behovet av jämställdhet och mångfald."
MSBs ambition är att öka jämställdhet och mångfald och ändringen öppnar för att arbeta mer aktivt med urvalet i antagningen.
– Jag kan föreställa mig att det kan handla om personer som genomgått något utbildnings- eller introduktionsprogram inom räddningstjänst för att arbeta förtroendeskapande för räddningstjänsten i områden med komplexa riskbilder, och där hot och våld mot blåljuspersonal förekommer mer frekvent, säger Per Hulling, verksamhetsansvarig på MSB och fortsätter:
– Det kan också handla om kvinnor – och män – med tidigare utbildningserfarenhet från gymnasieprogram med räddningstjänstinriktning. Det kan också handla om personer med utbildning för högre studier, inriktningar som vård/omvårdnad/social omsorg, med mera.
Storstockholms brandförsvar har tryckt på MSB för att bredda urvalet och kunna rekrytera från andra grupper än i dag. SMO-utbildningen genererar inte tillräcklig mångfald enligt Storstockholm.
– Alla ändringar som skapar möjligheter ger effekt. Men det blir aldrig kvalité eller kvantitet om vi inte samtidigt skapar publicitet. Jag ser fram emot att MSB satsar stort på det här tillsammans med de stora räddningstjänsterna, säger förbundsdirektör Svante Borg.
I dag har Storstockholm två heltidsanställda kvinnor i en utryckningsstyrka på totalt drygt 500.
– Två är alldeles för få men ibland blir det väldigt snävt när man mäter hela vår jämställdhet på hur många heltidsanställda brandmän som är kvinnor. I andra operativa enheter har vi många kvinnor. Vi har dessutom en helt jämställd ledningsgrupp med 60 procent kvinnor och 40 procent män. Som exempel kan nämnas att stabschefen är kvinna och två av tre linje- eller produktionsavdelningar, både ledning och samverkansavdelningen och avdelningen för förebyggande, leds av kvinnor. Till det kommer även att två av våra största stationer leds av kvinnor.
Det råder konkurrens om toppkrafterna och de vill se en modern organisation som speglar samhället enligt Svante Borg.
– Gör vi inte det får vi bara de som tycker att det är okej som det alltid har varit i brandkåren. Vi måste ha en mer jämställd organisation. Då får man ett bra klimat som lockar de främsta förmågorna för vi slåss om dem med Försvarsmakten, Polisen och alla andra häftiga jobb. Med detta sagt är det ju också så att vi som jobbat i jämställda organisationer trivs mycket bättre i dem, det är en helt annan dynamik i en sån organisation. Men det främsta skälet är att vi ska kunna sno de bästa på marknaden.