MSB ska stärka Armeniens civilskydd
Publicerad: 18 mar 2022 klockan 09:59
Av: Maria Hansen
Senast uppdaterad: 18 mar 2022 klockan 10:06
Projektet fick en tuff start på grund av pandemin och det så kallade 44-dagars-kriget med Azerbajdzjan. Men nu pågår arbetet med att stärka Armeniens civilskydd för fullt, och Anastasia Ezerets från MSB är på plats för att koordinera aktiviteterna.
Armenien har en historia av många naturkatastrofer, såsom jordbävningar och jordskred. För att stärka civilskyddet i landet genomför MSB ett EU-projekt i samarbete med Litauen. Sedan i somras befinner sig Anastasia Ezerets i huvudstaden Jerevan för att leda teamet, som bland annat består av sju experter, varav majoriteten hittas på MSB.
Kan du berätta lite om projektet?
– Förenklat kan man säga att det handlar om tre stora komponenter: lagstiftning, kapacitet av räddningstjänst och HR. Bland annat stöttar vi i utvecklingen av en nationell krishanteringsstrategi och utveckling av lagstiftningen inom krishantering och civilskydd. Vi kommer också se över metoden för genomförande av risk-analyser, förbättra volontärssystemet inom räddningstjänsten, förbättra rollfördelningen inom riskhanteringssystemet och öka befolkningens medvetande om risker, med mera.
Projektet pågår året ut. Hur långt har ni kommit hittills?
– I den första komponenten har vi faktiskt redan åstadkommit vissa resultat. Vi har ganska färdiga utkast av huvudlagen inom krishantering och civilskydd, som inom kort ska presenteras för parlamentet. Den nationella krishanteringsstrategin har redan blivit uppdaterad.
– I den tredje komponenten har vi genomfört den första stora medarbetarundersökningen någonsin inom räddningstjänsten i Armenien,
1 660 personer har svarat. Det är över hälften av medarbetarna.
Dessutom har det startats ett nätverk för kvinnliga räddningstjänstarbetare. Anastasia Ezerets berättar att det inte är huvudaktiviteten men görs för att inkludera genusperspektivet, vilket är en viktig del av alla MSB:s internationella projekt.
– Det är ganska traditionell syn på saken här. Majoriteten av räddningstjänstarbetarna är män. Men när man försöker visa olika exempel från Sverige och EU börjar de inse att det är bra för systemet med fler kvinnor.
Hur upplever ni mottagandet överlag?
– För det mesta möts vi med stor respekt. Våra arbetskulturer är väldigt olika, men det betyder inte att de alla gånger måste jobba på det viset vi säger. Det är viktigt att tillsammans arbeta fram en lösning som passar just dem. Det är det som är så vackert med kapacitetsutvecklingsinsatser.
Hon tillägger att Sverige och Armenien har en långtgående relation, då MSB:s (dåvarande Räddningsverkets) första internationella insats var i samband med en jordbävning i just Armenien 1988.
– Det är något de minns med värme. Om man kommer till statens krisakademi, där de utbildar folk inom krishantering och räddningstjänst, ser man bilar och väskor märkta med Räddningsverket. Vi är inte någon okänd aktör här.