Sök- och räddningsstyrkan endast nationell resurs?

MSB anser att den nationella riskbilden och det förändrade säkerhetsläget kräver en renodlad nationell beredskap som kan sättas in vid exempelvis ras och skred eller kollapsade konstruktioner efter en olycka eller ett terrorattentat i Sverige.

USAR-styrkan kostar omkring fem miljoner kronor per år att hålla i beredskap. Samtidigt har MSB inte haft en USAR-styrka ute sedan jordbävningen i Algeriet 2003.

Sedan 2015 har MSB haft en modul för medeltung urban sök och räddning anmäld till EUs frivilligpool. Efter jordbävningen i Nepal våren 2015 var styrkan på väg och hund­ekipagen infann sig på Örebro flygplats. I sista stund ändrades inriktning till en bedömnings- och koordineringsinsats och hundförarna fick återvända hem.

– Till Nepal kom väldigt många internationella USAR-team, totalt 76 team från 31 länder. Det skapar problem. Logistik och transporthantering av så mycket materiel och folk gjorde att flygplatsen korkade igen och det blev svårt att komma ut, säger Britta Ramberg, MSB.

Många länder både i Europa och andra delar av världen har i ökad utsträckning byggt upp sin egen kompetens för USAR.

– Eftersom det finns så många team i Europa blir det färre scenarier där ett svenskt USAR-team skulle vara relevant. Då ser vi behov av att använda biståndspengarna på ett mer ändamålsenligt sätt för till exempel bedömning och koordinering.

MSB har under ganska lång tid tittat på delar av USAR-resursen. Eftersom mycket av materielen i modulen förbrukades under Nepal-insatsen såg MSB behov av att få till en mer flexibel och lättrörlig resurs.

– Utifrån de risk- och hotbilder, framförallt terrorism, ras och skred, dammbrott och stora transportolyckor, som bland annat tas upp i den nationella risk- och förmågebedömningen bedömer vi att det finns behov av sök- och räddning för att stärka upp räddningstjänsterna i Sverige.

MSB har därför skrivit till regeringen om att ställa om USAR-kapaciteten till att främst bli en nationell förstärkningsresurs för att hantera händelser på regional och lokal nivå. Och i enlighet med det att Sverige inte längre ska anmäla en svensk medeltung USAR-modul till EUs frivilliga resurspool.

Hundförarna har informerats om MSBs beslut och är positiva till att ingå i en nationell resurs.

– Men hundförarna i den internationella styrkan blir lite besvikna. Det är ändå en sporre för hundförarna att de kommer med på internationella övningar, säger Ingrid Jansson, sammankallande i räddningshundgruppen på Svenska brukshundklubben.

Oron för att förlora den kompetens som övningar tillsamman med andra länder ger ska tas om hand.

– Det är något vi behöver se över hur vi kan kompensera för i den nationella övningsplanen, säger Britta Ramberg.

Fotnot: USAR står för urban search and resque.