Svår återuppbyggnad i Nepal

– Förödelsen var omfattande, allt var pulvriserat. 85-90 procent av alla byggnader hade raserats när vi kom till Sinpapalchowk-provinsen öster om Kathmandu, säger Christian Di Schiena, bidträdande enhetschef på MSB, som deltog i FNs bedömningsstyrka Undac.

Från början var det tänkt att Sverige skulle skicka en stor sök- och räddningsstyrka på omkring 70 personer. Styrkan med sökhundar var redan samlad på Örebro flygplats när förutsättningarna ändrades strax före avresa.

– Vi fick problem med flyget som försenades i omgångar och den kritiska 48-timmarsgränsen hann passeras. Samtidigt fick vi indikationer från FN om att sök- och räddningskapaciteten på plats i Nepal var tillräcklig. Då valde vi att lyfta ur sök- och räddningsdelen, säger Christian Di Schiena.

Beslutet innebar att styrkan minskades och inriktningen blev support åt FNs humanitära biståndsorgan Ocha.

– Vi skickade det som alltid behövs och som vi alltid får förfrågningar om, behovsbedömning, koordinering, stab och ledning, IT och kommunikationsstöd samt boende och kontor.

Den svenska insatsen fick flera uppgifter. Bland annat att inspektera och bedöma vilken hjälp som behövs i de tillfälliga flyktinglägren runt om i Katmandu.

– En viktig uppgift, och väldigt efterfrågad, var bedömning av de byggnader som stod kvar. Vår byggnadsingenjör gick tillsammans med lokala myndigheter igenom samhällsviktig verksamhet för att antigen säga okej eller döma ut, berättar Sofia Westberg, MSB.

Vid internationella katastrofer är logistiken alltid ett stort problem, att koordinera alla internationella resurser som väller in.

– En annan viktig uppgift var att samordna alla internationella läkarteam. Det kom fler än 100 team och ministeriet hade inte kapacitet att ta emot dem. En grupp i styrkan skapade ett koncept för att koordinera teamen.

Gruppen tog också fram kartor för att kunna visualisera var läkarteamen befann sig i förhållande till lokala vårdcentraler.

Den svenska styrkan hade med sig två motorcyklar och en fyrhjuling och en uppgift blev att göra rekognoceringsresor.

– Syftet var att upprätta subkontor ute i regionerna som kan samla alla aktörer i hjälparbetet, inte bara FN utan lokala myndigheter, frivilligorganisationer och läkarteam, säger Sofia Westberg.

Ett sådant kontor upprättades i Chautara-provinsen tre timmar öster om huvudstaden där den svenska styrkan byggde ett stort basläger för 60 personer. Man etablerade även boende och kontorstöd genom International Organization for Migration (IOM) till stöd för det samlade humanitara stödet, inklusive stöd till lokala myndigheter vars byggnader helt förstörts.

Drygt en vecka efter jordbävningen kom förfrågan om ytterligare en 60-camp som ska stärka Sindapalshowk-provinsen.

Jordbävningen i Nepal utgjorde en utmaning även för erfarna hjälparbetare.

– Det var väldigt mycket en landsbygdskatastrof som drabbade de allra fattigaste. Om vi tar Haiti var problemen koncentrerade till en stad, men här utspritt på hela regioner vilket innebär att logistiken är en otrolig utmaning. Bara en sak som aldrig är ett problem annars var att hitta plan mark för att uppföra temporära byggnader. I Nepal är det sluttningar överallt, säger Christian Di Schiena.

Återuppbyggnaden blir komplicerad på grund av de drabbade områdenas otillgänglighet. Och problemen är inte över med jordbävningen. Framtida matbrist är ett stort hot.

– I det korta perspektivet finns mat och vatten men det oroväckande är vad som händer när monsunregnen kommer. På sikt kan det bli matbrist eftersom regnmängderna kan orsaka stora ras och skred som sveper med sig odlingarna. Skreden kan täppa till vattendrag och bygga fördämningar. När dessa brister blir följden enorma flodvågor som dränker hela byar.

Sverige kommer också att stötta Nepal med återuppbyggnad efter jordbävningen. Det rör sig i första hand om två expertteam för katastrofavfallshantering och säker rivning av skadade byggnader.

Insatsen sker i samarbete med FNs utvecklingsprogram UNDP och International Organization for Migration (IOM) och ska pågå i sex månader. Sida står för finansieringen på sammanlagt knappt tio miljoner kronor.