Reportage

De tar hand om djuren vid kriser

Det ökade intresset för hemberedskap märks även bland djurägare. På Svenska Blå Stjärnan, som tar hand om djur vid kriser, katastrofer och smitta, har personalen haft fullt sjå med att hinna svara på alla samtal.

– Många är oroliga men många vill också hjälpa till, säger generalsekreteraren Kristin af Malmborg.

Sedan i våras är Svenska Blå Stjärnan en av flera frivilliga försvarsorganisationer på plats vid färjeterminalen i Nynäshamn för att ta emot människor på flykt från Ukraina. ”Stjärnorna” ser till att alla som har hundar och katter med sig fyller i en blankett och beger sig till ett tältområde med ”väntrum”. Veterinär och djurambulans finns på plats för att undersöka djuren, gå igenom handlingar och informera om eventuell hemisolering.
– De flesta djuren är välskötta och fina, vi ser många raskatter, berättar Eva Ladberg, utbildningsansvarig på Svenska Blå Stjärnan.

Hon minns särskilt en kvinna som endast fått med sig en liten handväska i flykten – och en pappkartong med sin katt i.

Från början hade ungefär tio procent av flyktingarna med sig husdjur men det har minskat kraftigt.
– Ju tuffare det är att ta sig ut, desto färre djur kommer, konstaterar Eva.

Kriget i Ukraina har gjort att intresset för hemberedskap ökat explosionsartat bland svenskarna. Många har kontaktat Svenska Blå Stjärnan för att få råd om hur de ska kunna lotsa sina djur genom allvarliga kriser eller krig. I början var det en hel del upprörda samtal över att husdjur, på grund av bland annat allergirisk och utrymmesskäl, inte får tas med till skyddsrummen.

Kristin af Malmborg berättar att hon och kollegorna i sådana lägen börjar med att försöka lugna personen genom att påpeka att det inte finns något militärt hot mot Sverige.
– Sedan ställer vi ofta motfrågor. ”Det finns 40 000 registrerade hundar bara i Stockholm stad, hur tänker du att det skulle gå till?”. De flesta har inte reflekterat över det på det viset innan. I min kommun finns till exempel plats i skyddsrum för 13 procent av befolkningen. Att ta med sina djur också, det blir väldigt svårt.

Kristin af Malmborg, klädd i blå t-shirt, bredvid sin häst. Kristin af Malmborg, generalsekreterare på Svenska Blå Stjärnan.

Svenska Blå Stjärnans mål är därför att få medborgarna att själva förbereda sig. Finns det möjlighet för ägarna och djuren att evakuera till ett annat boende på en tryggare plats? Kan släkt, vänner eller ett djurpensionat på annan ort ta hand om djuren ett tag?

Vill man inte lämna sitt husdjur rekommenderas annars att söka skydd i till exempel en källare, tunnel eller tunnelbana.
När det gäller lantbruken kanske det går att evakuera en del av de större djuren som kor och grisar. Att flytta en fjäderfäproduktion med 200 000 känsliga höns är däremot svårt.
– I Ukraina har man släppt ut djuren när man flytt, det lär bli likadant här om det blir bråttom, säger Eva Ladberg.

I Ukraina har man släppt ut djuren när man flytt, det lär bli likadant här om det blir bråttom.
Eva Ladberg

Hon tillägger att livsmedelsproduktionen är extra viktig under ett krig, och att man i ett sådant läge kan hoppas på ett statligt stöd till lantbrukarna.
För att som djurägare kunna förbereda sig bättre inför en kris finns checklistor för olika sorters djur på Svenska Blå Stjärnans webbplats. Med hjälp av dem kan djurägare planera för att saker som värmeförsörjning, hygien, vatten-, foder- och informationstillgång fungerar vid en allvarlig samhällsstörning.
– Djur är en sådan stor fråga, speciellt när man talar om sällskapsdjur. Det kan vara allt från en nakenhamster till en grand danois. Så uppmaningen är alltid att ta reda på vad just ditt djur behöver och fixa det, säger Eva Ladberg.
– De flesta vet till exempel inte hur mycket deras hund dricker per dag. Hundar behöver 50 milliliter vatten per kilo kroppsvikt och dygn.

Inte alla samtal till Svenska Blå Stjärnan handlar om oro – många medlemmar hör också av sig för att erbjuda sin hjälp. Vissa har varit med så länge att de varit krigsplacerade på gårdar, vilket upphörde 1994, och undrar vad de har för plats i det hela nu.
– Det är väldigt roligt. Jag fick nyss ett samtal från en dam som är 70 år och gärna ställer upp och jobbar med mjölkkor. Man blir glad över engagemanget, säger Eva Ladberg.

Förutom säkerhetsläget finns det andra saker som djurägare behöver förbereda sig inför. Några av de vanligaste uppgifterna för Svenska Blå Stjärnan är att hjälpa till vid olika sorters smittor. Exempel på stora utbrott är fågelinfluensan (senast 2021 då två miljoner höns drabbades); mjältbrand bland kossor (2016); blåtunga, en virusinfektion som drabbar idisslare (2008-2010) och salmonella i foder (2013). ”Stjärnorna” har provtagit och vaccinerat miljontals djur. De har även tagit hand om mjölkkorna när lantbrukarna behövt röja efter stormar.

Ett hot just nu är afrikansk svinpest, en smittsam virussjukdom som sprids bland grisar och vildsvin i andra delar av Europa.
– Och det finns vanligare sjukdomar som harpest, avmagringsjukdom (CWD), West Nile-feber med mera. Däremot är det inte särskilt vanligt med stora utbrott i Sverige. Det är precis som när man pratar krig – vi ska inte hetsa upp oss men det är viktigt att läsa på. Eftersom smittorna kan spridas väldigt snabbt behövs en medvetenhet, exempelvis vid transporter, säger Eva.

Denna medvetenhet upplever de har ökat senaste tiden. Inte minst efter fall av det så kallade abortviruset för ett par år sedan, där flera hästar blev sjuka och några dog.

Nya utmaningar medför att Svenska Blå Stjärnan aldrig står stilla. Förra året fick organisationen i uppdrag av MSB att jobba med hemberedskap, vilket resulterade i skolmaterialet ”Klara krisen”. Sedan kriget i Ukraina bröt ut har flera tusen laddat ner materialet från hemsidan.
– Det blir nya saker varje år; nya smittor och nya uppdrag. Det är spännande att jobba i en bransch, om man kan kalla det så, som ständigt är under utveckling, säger Kristin af Malmborg.

Fakta Svenska Blå Stjärnan

  • Svenska Blå Stjärnan har samhällets uppdrag att ta hand om lantbrukets djur vid kriser, katastrofer, utbrott av smitta och andra händelser som kan drabba djuren.
  • Det finns 1 500 utbildade ”stjärnor” som kan rycka ut och vaccinera djur, tvätta oljeskadat vilt samt ta prover på djur och beten. Medlemmarna kan även utföra smittspårning, sanering, djurskötsel samt ge stöd till drabbade djurägare.
  • Den internationella organisationen bildades i Genève 1914. Anledningen var det lidande som skadade arméhästar utsattes för under första världskriget. 1917 bildades den svenska avdelningen, som då hette Svenska Röda Stjärnan och skulle vara djurens motsvarighet till Röda Korset.
  • Svenska Röda Stjärnan hade från början endast kvinnliga medlemmar, män tilläts först 1989.
  • 1940 sände Svenska Röda Stjärnan en hästambulans till Finland. Där var röda stjärnor synonymt med den sovjetiska armén och 1 juli 1941 ändrades därför namnet till Svenska Blå Stjärnan.
  • Sedan 1975 har armén inte längre några hästar och därmed upphörde Svenska Blå Stjärnans uppgifter inom det militära försvaret. Föreningens nya uppgift gällde livsmedelsförsörjning. ”Stjärnorna” krigsplacerades som djurvårdare och djursjukvårdare inom lantbruket eller som veterinärbiträden i det civila samhället. Sedan 1994 krigsplaceras inte medlemmar. Däremot kan de ställa upp ideellt vid olika typer av insatser.