Frivilliga ger Tyskland 1 miljon brandmän

Via ett utbytesprogram jobbade Frank Skorupa 2016 i två månader vid Katarina brandstation i Stockholm. Han förvånades över att en brand på Södermalm tog tio timmar att släcka, lång tid för Skorupa.

Det utmynnade i en jämförelse länderna emellan.

I Tyskland existerar inte deltidsbrandmän. Däremot är frivilliga brandmän en minst sagt betydande resurs. Det finns i landet 44 500 heltidsbrandmän och drygt en miljon frivilliga.

Omräknat på befolkningsunderlag går det cirka sju tyska brandmän på en svensk. Eller en tysk brandman per 80 invånare, i Sverige en brandman på över 500 invånare.

– Och de frivilliga finns inte bara på landsbygden. Berlin har 57 frivilligstationer, 20 av dem är kombinerade med yrkesstationerna. En gång i veckan kallas de frivilliga in tre timmar som förstärkning, vilket ger övning, säger Frank Skorupa.

Några fler exempel:

München, med ungefär samma befolkning som Storstockholm, har 800 frivilliga fördelade på 21 stationer. Intresset är så stort att anställningsstopp råder för tillfället.

Hamburg har fler frivillig- än heltidsstationer, totalt 86 stationer strategiskt placerade med ambition att vara på skadeplats inom åtta minuter.

I Rostock finns cirka 300 heltidsbrandmän på tre stationer, 190 frivilliga på fem stationer. Bygge av sex nya frivilligstationer planeras.

Delstaten Schleswig-Holstein har totalt 1 342 frivilligkårer med 49 000 brandmän, ett snitt på 36 brandmän per kår.

För att få jobba som frivillig brandman krävs 70 timmars grundutbildning, plus 80 timmar de närmaste två åren.

– Hos oss i Rostock har de träning två timmar, en gång i veckan. Specialträning genomförs under helgerna.

Frivilliga brandmän har ingen ersättning, men behåller sin lön när de larmas eller övar på arbetstid. Utanför arbetstid gäller ren frivillighet

– Det får inte vara någon nackdel att vara frivillig. Arbetsgivaren måste enligt lag släppa iväg personal vid larm och får ersättning av kommunen för motsvarande tid som brandmannen är frånvarande.

Staten stöder frivilligheten och köper bland annat in brandbilar som fördelas ut i kommunerna. Ett annat lagkrav är att det krävs heltidskår vid befolkning över 80 000, normalt har orter över 40 000 heltidskår.

Eftersom frivilliga är just frivilliga, hur kan man garantera att tillräckliga resurser rycker ut på larm?

– Jag har aldrig hört talas om att de frivilligkårerna inte kunnat rycka ut. Om det skulle inträffa behöver vi byta system. Är det större händelser larmas fler närliggande stationer efter behov.

Rekryteringen av frivilliga brandmän går till 90 procent via ungdomsbrandkårerna som är en stor verksamhet i Tyskland. Ungdomskårerna har 260 000 medlemmar, varav 60 000 är tjejer.

– Det är ett starkt system, jag är inte orolig för framtiden. Men det är konkurrens om ungdomarna, så numera startar vi verksamhet redan vid sex år. Vid tio år kan barnen gå med i ungdomskåren.

De frivilliga brandmännen är en central del i samhället, deltar i många lokala arrangemang. Frivilligheten totalt är stor i landet med 1,8 miljoner engagerade. Utöver en miljon brandmän är exempelvis 400 000 engagerade i Röda korset, 83 000 hos statliga civilskyddsorganisationen THW.

Tilliten till frivilligheten som resurs är stor, konstaterar Frank Skorupa.

– Våra frivilliga är bra tränade, det finns inga diskussioner om vilka uppgifter de får utföra. Förra sommaren skickade vi 52 brandmän till Sverige för att hjälpa till under skogsbränderna – 50 av dem var frivilliga.