Nyhet

Uppdrag granskning – tillsynen varvar upp

Tillsyn och brandskyddskontroll genomförs för sällan av landets kommuner eller räddningstjänster. Det visar MSB:s tillsynsarbete på området.

– Siffrorna är för svaga för att det ska kännas givet att kommunerna följer lagen, säger Anders Edstam, tillsynsansvarig på MSB.

Under andra halvåret i år har MSB:s tillsynsarbete börjat ta fart.

En av de första åtgärderna var att granska de enkätsvar som kommunerna skickar in till MSB som en årsuppföljning av verksamheten.

Där anges bland annat hur många tillsyner och brandskyddskontroller som genomförts, hur många som ledde till åtgärd med mera.

– Vi har börjat använda enkätsvaren mer systematiskt. Vi har valt ut ett tiotal parametrar där vi satt upp gränsvärden. Ligger man under värdet då kommer vi ställa frågor. Vi har börjat skicka ut frågorna, förklarat att det här är lagstadgade kravet på kommunen, så här ser det ut hos er och sen bett om svar, säger Anders Edstam.

Enkäten för årsuppföljningen är till för att MSB ska förstå hur det ser ut i kommunerna, men har alltså även blivit underlag för tillsyn.

– Man kan undra varför inte verktyget använts mer än det gjorts tidigare. Om en kommun anger att man inte gjort någon tillsyn på flera år, vi har ju historik också, så vore det konstigt om vi som tillsynsmyndighet inte påpekade det.

Hittills har kompletterande frågor skickats till en tredjedel av de enkätsvar som kommit in.

– Det är ingen kommun som kommer klara sig utan att få en fråga. De får frågor inom ett eller flera områden. I vissa områden får jag nog säga att det är ganska svagt genomförande i riket. Svagare än jag trodde att det skulle vara.

Är det något speciellt område som missköts mer än andra?

– Det är tillsyn, därefter hela området sotning och brandskyddskontroll.

För brandskyddskontroll finns det föreskrifter som säger hur ofta den ska ske, där bedömer Anders Edstam att nästan hälften  av räddningstjänsterna kommer få frågor om varför föreskrifterna inte följs.

För kommunernas tillsyn är det ungefär två tredjedelar som  visar brister.

– Vi har haft pandemi, och det får man ha respekt för. Säger en kommun att man aktivt valt att inte utföra tillsyner under pandemin, då kommer MSB inte ha någon synpunkt på det. Men hade man liknande värden innan pandemin, då är det inte någon rimlig förklaring.

Sotning och brandskyddskontroll kan genomföras i egen regi av kommunen eller av entreprenörer. Vissa kommuner har oavsett driftsform stenkoll, anser Edstam, medan det är sämre på andra håll.

– Det finns ett antal kommuner som uppenbarligen inte har koll på vad entreprenören utför. Man kan aldrig delegera bort ansvaret för utförandet, det ligger alltid hos huvudmannen kommunen. Finns lite utvecklingspotential där.

Anders Edstam konstaterar att kommunerna är angelägna att den operativa beredskapen alltid fungerar tillräckligt bra, men att angelägenhetsgraden inte är lika hög när det gäller förebyggande arbete.

– Där kan personalbrist på grund av sjukdom eller annat leda till att kommunen inte klarar att göra det som är lagstadgat. Där är inte samma kultur att anstränga sig för att lösa problemet. Man låter det stundtals bara vara, och jag är lite förvånad att det framstår så tydligt. Det sker inte överallt, men det förekommer för ofta.

MSB:s tillsyn har hittills fokuserat på kommunernas förebyggande arbete. Från årsskiftet är det lagkrav att alla tillhör ett större enhetligt ledningssystem  (ELS) med kapacitet att hantera stora och svåra händelser.

– Vi kommer gå ut skarpt med tillsyn kring ledningsförmåga ganska tidigt under 2022, men i den granskningen kommer vi inte gå så djupt. Det vi i huvudsak kommer granska är att alla kommuner har uppfattat kravbilden och vidtagit åtgärder, att man är på väg åt rätt håll. Den faktiska förmågan kommer vi inte detaljgranska under 2022, det tror vi är för tidigt.

Även om kommunerna kan räkna med fler synpunkter och förelägganden så vill Anders Edstam påpeka att MSB:s tillsynsarbete inte skjuter från höften.

– Besluten ska kunna leva över tid. Varje gång som vi tar i en fråga för första gången så måste vi verkligen grunda ordentligt och säkerställa att vi står på stadig mark när vi fattar våra beslut. I framtiden ska vi kunna ta likartade beslut i snabbare takt.

Även om tillsynsgruppen har en systematik i arbetet så finns inget givet mönster för hur det enskilda ärendet hanteras.

– Varje ärende är unikt. Från de kvantitativa metoderna går vi ner till kvalitativa bedömningar som vi baserar på tillsynsgruppens kompetens och förmåga, men också med stöd och hjälp från sakenheterna och rättsverksamheten på MSB. Vi kommer sätta ner foten för första gången i en hel radda med frågor och då är det väldigt viktigt att de beslut vi fattar är välgrundade och genomtänkta.

För ledning och tillsyn har föreskrifter publicerats och MSB har rätten att besluta om föreläggande inom områdena. Men det är också så långt myndigheten kan gå.

– Vi har inte  en legal möjlighet att utmäta ett straff, bara rättigheten att fatta beslut om föreläggande. Och det är ju ett beslut som siktar framåt, att det ska bli bättre. Vi har inget intresse att hänga ut någon. Vi är kommuninvånarnas garant att man får  det skydd man ska ha i en kommun. Det är invånarnas uppdrag vi bär egentligen.

Om MSB utfärdar ett föreläggande och bristen inte åtgärdas finns alltså inget nästa steg med vite, ingen ytterligare rättspåföljd för MSB att ta till.

Om kommunen däremot överklagar MSB:s beslut kan ärendet prövas i förvaltningsrätten. Men det enda rätten tar ställning till är om MSB:s beslut är korrekt eller ej, vilket kan leda till prejudikat.

– Till dess att våra beslut prövats i rättslig instans så vet vi egentligen inte riktigt var gränsen går. Sen har inte vi för avsikt att driva en massa ärenden till domstol. Vi kommer bara att fatta de beslut som vi anser nödvändiga.

Om kommunen inte överklagar men samtidigt struntar i MSB:s föreläggande händer egentligen ingenting.

– Det värsta som kan ske är att kommunen får stå med skammens rodnad i media och hantera frågan med sina politiker. Den risken finns ju alltid.

MSB:s färska tillsynsverksamhet består i dag av sex personer med Anders Edstam som ansvarig.

– Jag är nöjd med att vi i gruppen har ganska bred kompetens. Olika bakgrund, olika specialkompetenser, säger han.

Än så länge har bara en nyrekrytering gjorts, Edstam hade gärna sett att det varit ytterligare två-tre tjänster.

– En fördel med att växa långsamt är att vi orkar hålla ihop processen. Nackdelen är att vi inte hunnit så långt i tillsynsarbetet som vi önskat.

Fakta

MSB har vid  granskninng av kommunernas inlämnade årsuppföljningar från 2020 bland annat noterat följande kring kommunens lagstadgade ansvar:

  • 44 procent av räddningstjänsterna genomförde inte en enda fördjupad olycksundersökning under 2020
  • 10 räddningstjänstorganisationer genomförde ingen tillsyn alls mot enskilda under 2020.
  • 69 procent av räddningstjänsterna redovisar så pass få genomförda tillsyner att MSB kommer ställa följdfrågor. Delar förklaras av pågående pandemi.
  • 41 procent av kommunerna når inte 90 procents utförande av sotning enligt fastställda frister. För brandskyddskontroll är motsvarande siffra 43 procent.
  • 39 procent av kommunerna som har så kallade Seveso-objekt i den  högre kravnivånt har inte övat sina planer enligt kravställd nivå.

Tillsynsgruppen

Per Karlsson

  • Brandingenjör som verkat i kommunal räddningstjänst, på MSB främst jobbat med brandförebyggande frågor, men också tillsyn av länsstyrelsernas ansvar.

Nina Bergström

  • Brandingenjör, mångårig erfarenhet i kommunal räddningstjänst, senast hos Storstockholm. Skapar metoder för och genomför analyser som underlag för MSB:s tillsynsarbete.

Johan Olsson

  • Systemvetare med påbyggnad riskhantering och samhällssäkerhet som arbetat med LSO-frågor 13 år på länsstyrelsen i Värmland och MSB.

Anders Edstam

  • Brandingenjör med lång karriär i kommunal räddningstjänst, senast räddningschef i Södertörn. Tillsynsansvarig för  MSB:s tillsynsarbete över kommunerna.

Leif Larsson

  • Brandingenjör med erfarenhet av tillsyn genom elva år på Länsstyrelsen i Västra Götalands län, och innan det tio år som räddningschef.

Magnus Olofsson

  • Bred erfarenhetsbakgrund inom räddningstjänstområdet. Har inom tillsynsområdet främst arbetat med att stödja länsstyrelsernas tillsyn över kommunerna. Ansvarig för några regeringsuppdrag.