Här tjuter brandvarnaren hos grannen

– Det har varit två bränder där vi förhindrat att det gick åt helvete. De fick hjälp av grannarna, säger initiativtagaren Björn Flinth.

Han bor i Blötberget, en by med cirka 250 invånare i Ludvika kommun. Björn Flinth var lokal ordförande i Civilförsvarsförbundet och drog igång ett projekt om grannsamverkan mot brand och hjärtstopp.

En av de viktigare detaljerna för brandsäkerheten blev brandvarnare som kommunicerar trådlöst upp till 200 meter.

– Jag började kika på de brandvarnare som fanns på marknaden, skruvade på dem för att optimera kapaciteten. Det gjorde att vi kunde koppla samman grannar med 100-200 meters avstånd. Går brandvarnaren igång hos mig så varnar den även hos grannen.

Hur gör man så att brandvarnarna når lite längre?

– Inne i rökdetektorerna sitter en antenn som är lindad i det runda plasthöljet. Om man drar ut den genom skalet och låter den hänga ned, tråden hänger alltså ut ur brandvarnaren, då vidgas området man kan täcka in avsevärt.

Björn Flinth har intresset, kunnandet och nyfikenheten. Han har varit säkerhetschef för ABB i Sverige, med särskilt ansvar för brandsäkerhet.

– Vi har testat olika fabrikat för att se vilka som fungerar bäst. Man måste också tänka på vad det är för hus brandvarnaren ska sitta i. Har det plåtfasad är det svårare för signalerna att tränga igenom. Det har varit en del klurande med det här.

Händer det att brandvarnaren piper i onödan och grannar kommer kutande?

– Det händer väl, men det har folk rätt roligt åt. Då får man bjuda grannen på kaffe.

Det har också hänt att fastighetsägare testat sin brandvarnare, också en anledning till fikastund. Kan kallas social funktion.

Brandvarnarna parallellkopplas i max tre fastigheter, andra närboende får varnare med annan frekvens. I bostadsrättsföreningar varnas alla i samma trapphus.

För konceptet i Blötberget har nämligen spridit sig till fler byar i Ludvika och även till Smedjebackens kommun. Brandsäkerhetsarbetet drivs lokalt i varje by eller samhälle.

Inledningsvis pytsade Civilförsvarsförbundet in pengar i projektet Grannsamverkan. För medverkan är de boende medlemmar i förbundet och har köpt de brandvarnare Björn Flinth optimerat.

– Men de kostar bara några hundralappar, och medlemskapet 50 kronor.

Därtill har man tagit fram insatsplaner för varje bostadsyta. Brinner det hos grannen kan Björn Flinth lämna över en insatsplan till räddningstjänsten när de anländer.

– Då kan de exempelvis snabbt se var sovrummet är beläget i huset. Det tar ju en stund innan räddningstjänsten anländer ute hos oss. I bostadsrättsföreningar ligger insatsplanerna i respektive brevlåda i trapphuset.

För alla medlemmar i grannsamverkan ingår årlig utbildning i brandsäkerhet och HLR (hjärtlung-räddning).

– Utbildningspaketet har godkänts av räddningstjänsten, och för insatsplanerna har vi också samarbetat. Det är inte meningen att vi ska ta jobbet från proffsen.

Björn Flinth konstaterar att grannsamverkan underlättar arbetet för räddningstjänsten, och även att brandvarnarsystemet stoppat två bränder som kunde blivit förödande.

Kent Sjöberg, är områdeschef för räddningstjänsten Dala-Mitt i Ludvika. Han säger:

– Det underlättar om vi vet hur det ser ut i fastigheten, hur många som bor där och att larmsignalen kommer tidigt. Det är ett jättebra koncept. Den utbildning som genomförs har vi tyckt ligger på en lagom nivå.

Ambitionen var också att byborna skulle larmas vid hjärtstopp. När 112 larmar räddningstjänsten skulle det samtidigt larmas i bygden. Men där blev det stopp.

– Sjukvården ansåg inte att det var okej, hänvisade bland annat till att sekretessfrågan inte var utredd. Men jag vet att systemet finns och fungerar i andra regioner, säger Björn Flinth.