Brandvarnare kunde räddat fyra av tio

– Extrema siffror. Den här gruppen behöver mer än brandvarnare, säger Marcus Runefors, forskare vid Lunds universitet.

Marcus Runefors har gjort ett omfattande arbete. Han har tillsammans med forskare från Karlstads universitet bland annat använt sjukhusdata från 1952 och framåt för att jämföra hur risker ändrats och även granskat 1 856 dödsbränder sedan 1999 mer i detalj för att se vilka som dör och varför.

Några av resultaten:

• Fungerande brandvarnare hade kunnat rädda 42 procent av de som omkommit. I fjol motsvarade det 38 liv.
• Risken att omkomma i bränder har 1952-2019 minskat med 69 procent, för barn 0-4 år har den minskat med 93 procent.
• 80+ har dock fyra gånger större risk att dö i brand jämfört med befolkningen i allmänhet. För 80+ som röker är risken 22 gånger så stor.
• Vid dödsbränder med alkohol inblandat är medianvärdet för promillehalten alkohol i blodet hela 2,2.
• 51 personer räddades av räddningstjänsten från att dö i brand 2017.

– Om man jobbar för att minska bränder måste man bestämma sig mot vad, om det är dödsfall eller egendomsbränder. För det handlar om helt olika grupper av människor och helt olika orsaker, säger Marcus Runefors.

Tydliga risker för dödsbränder är äldre, alkoholberoende, rökare, funktionsnedsättning och boende i flerfamiljshus.

Bostadsbränder som medför insats av räddningstjänsten men inte dödsfall drabbar oftare yngre, ensamboende med barn, arbetslösa.

De bränder där boende släckt branden själva sker oftast hos yngre, högutbildade barnfamiljer.

– Det framkommer väldigt tydligt i projektet att det är olika grupper som drabbas och på olika sätt.

Jämfört med 1952 omkommer ungefär lika många varje år i bränder. Då bodde 7,1 miljoner i Sverige, i dag 10,3.

– Men risken att dö i bränder har successivt minskat ganska jämnt. Fram till 2019 har vi en 69 procentig riskminskning, vilket är fantastiskt bra. Mycket blir faktiskt bättre. Och riskminskningen har gått snabbare de senaste åren. Att risken minskat med 93 procent bland de allra yngsta verkar ha med tillsynen av barnen att göra, hur den såg ut då kontra nu.

Trots befolkningsökningen är prognosen att även antalet omkomna kommer att minska under det kommande decenniet förutom för gruppen 80+ där antalet bedöms öka med 27 procent till år 2030, även om risken per individ minskar.

– Boendet är den stora utmaningen, det är där 90 procent av bränderna har inträffat.

Fler fungerande brandvarnare skulle generellt rädda många liv varje år. Men för riskgrupper krävs fler åtgärder. För 80+ som röker är säkra cigaretter, exempelvis e-cigaretter, eller att sluta röka den enskilt effektivaste säkerhetsåtgärden, därefter mobil sprinkler (se tabell längre ner).

– Man kan också fokusera på att ha material som antänds mindre lätt i exempelvis kläder. Sprinkler är effektivt, men inte i lika hög grad för rökare eftersom det ofta börjar brinna i kläderna. Syntetkläder och djurfibrer är bättre än bomull och ger dessutom mindre brännskador. Det gör ont när syntetkläder smälter, men samtidigt isolerar det från branden, säger Marcus Runefors.

– Det finns ofta samband mellan funktionsnedsättning och dödsfall. Man sitter fast i rullstolen och får cigaretten i kläderna eller sängen bredvid sig och hinner inte ut. När glömt ljus är orsaken är det oftast kläderna som antänder.

Notabelt är att i 94 procent av dödsbränderna är det numer bara en person som omkommer, att flera dör i samma brand blir allt ovanligare.

– Det är en ganska tydlig minskning över decennierna. Framförallt är det mycket färre bränder inom industrin, på äldre- och vårdboenden. Troligen en framgång för det förebyggande arbetet.

Vad avgör då om människor räddas? Runefors forskning visar, vilket han berättat om tidigare i Tjugofyra7, att under 2017 hade 51 procent inte räddats om räddningstjänsten anlänt senare.

– Jag blev lite förvånad att räddningstjänsten har så stor betydelse. Responstiden är viktig, den har stor påverkan på förmågan att rädda liv. Trodde detta var väldigt ovanligt, när man vet att det kan vara full övertändning efter tre minuter. Men det är tydligt att de flesta bränder inte beter sig så. Det beror troligen på att de ofta börjar som glödbränder, eller blir begränsade på grund av tillgången på bränsle eller syre.

Ur rapporten framgår att vid en responstid på fem minuter räddas över 55 procent. Vid nio minuter börjar kurvan falla brant och efter 19 minuter räddas i stort sett ingen.

Runefors har också tittat på hur överlevande som är 65+ tagit sig ur brinnande bostäder men skadats:

39 procent tog sig ut på egen hand. 27 procent räddades ut av blåljuspersonal – i huvudsak räddningstjänst. 18 fick hjälp av granne, 8 av hemtjänst och 7 procent kom ut på annat sätt.

– Blåljus är en viktig aktör, men jag blev lite förvånad att den är så viktig.

Fotnot: Marcus Runefors presenterade forskningsresultaten på ett webbinarium arrangerat av Fris, Föreningen räddningstjänster i samverkan.

RISKGRUPPER

Bakgrundsrisk (drabbar alla)

• 25 procent av dödsbränderna.
• Bor i hus, alla åldrar. Brandorsak ofta tekniskt fel eller okänd. Ofta ganska stora bränder.

Social marginaliserade

• 35 procent av dödsbränderna
• Män 45-64 år, ensamboende, mycket alkohol - i snitt över 2 promille i undersökta dödsbränder - ibland illegala droger.
• Cigarett som antänder säng eller soffa stor riskfaktor, eller glömd spis.

Äldre

• 30 procent av dödsbränderna
• Drabbar ofta kvinnor 80+ med funktionsnedsättning.
• Cigarett eller ljus som antänder kläder alternativt tekniskt fel vanlig brandorsak.

Självmord

• 10 procent av dödsbränderna.
• Män 20-64 år.
• Gruppen det nästan aldrig pratas om.

ÅTGÄRDER

Befolkningen generellt

Brandvarnare, spisvakt om det går att göra billigare, eller minskad risk med induktionsspis.

Rökande män i övre medelålder med alkohol

Brandvarnare, spisvakt, flamskydd på säng/soffa, e-cigaretter.

Rökande äldre kvinnor med funktionshinder

Säkra kläder, exempelvis syntet eller djurfibrer. Mobil sprinkler, e-cigaretter.

Suicid

Stöd av operativ räddningstjänst? Grannar som hör brandvarnare?

Läs mer

Marcus Runefors avhandling hittar du här

Rapporten om Brandsäkerhet för en åldrande befolkning, utgiven av Brandforsk, som han skrev tillsammans med forskare från Karlstads universitet finns här