Samarbete inte pekfinger - norsk modell för förebyggande
Publicerad: 02 jun 2017 klockan 07:14
Av: Per Larsson
Senast uppdaterad: 01 jun 2021 klockan 11:54
Samarbete i stället för pekfinger. Det är den norska modellen när nya föreskrifter om brandförebyggande arbete tagits fram.
– De gamla föreskrifterna hade fokus på årliga tillsyner. Nu fokuserar vi på samarbete, ett måste om vi ska lyckas. Nio av tio som dör i bränder gör det i hemmet. Hälften av de som dör i hemmet tar emot kommunal service i bostaden, säger Anders Blakseth, DSB (Direktoratet för Samfunnssikkerhet og beredskap).
– Vi vill mer vara samarbetspartner än tillsynsmyndighet. I framtiden kommer vi att jobba mer med information, motivation, vägledning och samarbete, i mindre utsträckning vara myndighet, säger Ole Johan Rygh, brandbeteendeanalytiker i Asker-Baerums räddningstjänst.
1995 ökade Norge fokus på brandförebyggande efter några stora bränder med många döda. Det året infördes kravet att minst en person per 10 000 invånare i kommunen jobbar med brandförebyggande hos räddningstjänsten.
– Vi har inte haft någon brand med fler än fyra döda sedan 1986, säger Anders Blakseth.
Kommunerna är i föreskrifterna ålagda att i fyra steg kartlägga riskerna, planlägga åtgärder, genomföra åtgärder och utvärdera dem.
– Stort fokus i föreskriften ligger på samarbete, det krävs för att lyckas. Men tillsyn är också fortsatt viktigt.
I Asker-Baerum, med 180 000 invånare i de två kommunerna, är 20 anställda som förebyggare. Tidigare jobbade 15 av dem med tillsyn. Nu är de fem. Fokus har flyttats till dialog och samarbete. Nu jobbar fem personer med hemtrygghet.
– Om vi inte lyckats med tillsynen efter 25 besök, varför tror vi att de till slut ska lyssna? säger Ole Johan Rygh och citerar Einstein: att fortsätta göra samma sak och hoppas på förändring är galenskap.
I stället försöker man höja blicken och se hur saker hänger samman. Tidigare ägnade man sig åt att hitta lösningar utan att veta den berördes behov, konstaterar Rygh.
– Nu ägnar vi oss åt att ta reda på vilket behov invånarna har av oss. Sen försöker vi hitta en lösning och testar hur den fungerar. Vi ser redan att personalen tycker det är ett trevligare arbetssätt med mer blandade uppgifter. Och jag tror vi får bättre brandsäkerhet i kommunerna.
Asker-Baerum var i opposition mot de tidigare föreskrifterna och glädjer sig åt de nya. Båda kommunerna har avtal med hemtjänsten som gör årlig check av brandsäkerheten hos de äldre. Generellt har man bra erfarenhet av samarbete inom kommunerna och med andra organisationer.
– Det viktigaste är att vi fått förankring på hög nivå i kommunerna. Det finns förståelse där och då sprider det sig i lägre led. Huvudmålet är att få folk att ta ansvar för sitt brandskydd och att hjälpa de som inte klarar av det.