Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Tankar från den lille brandsoldaten

De fanns en tid för länge längesen, då den lille brand-​soldaten kände att brandsoldater behövdes i samhället.

Publicerad: 2020-09-24

Brandsoldaterna var omtyckta och hjältar i de flestas ögon. Brandcheferna stod upp för sina brandsoldater mot politikerna, man hade även ett stort förtroende hos stadens invånare.

Men under slutet av 80-talet och början på 90-talet hände det något på många av Sveriges brandförsvar.

Det verkade som många av cheferna som utbildades och anställdes på räddningstjänsterna och Räddningsverket, numera MSB, ansåg att den lille brandsoldaten bara var en kostnad för kommuninvånarna.

Man började tala om för politikerna att det var bättre att minska utryckningsstyrkorna, för det skulle spara pengar. Om man dessutom anställde lite fler personer som förbyggde olyckor istället så skulle kostnaderna hållas nere.

Detta har fortsatt att eskalera, utryckningsstyrkor minskas så att man inte ens är 1+4 (1 befäl och 4 brandmän) som är kravet för rökdykning.
Brandstationer med heltidspersonal görs om till deltidsstationer med längre insatstider, deltidsstationer läggs ner, mer administrativ personal anställs. Sammantaget har inga pengar sparats, bara omfördelats.

I dag hör man vissa räddningsledare ropa redan på brandstationen när larmet går: "Ingen rökdykning". Man väljer att begränsa istället för att släcka, man har helt enkelt inte personal för att göra en fullvärdig insats.

Tittar man på statistik från försäkringsbolagen så har egendomsskadorna ökat, vilket i slutändan blir en kostnad för försäkringstagaren.

Dessutom verkar det som att förtroendet för den lille brandsoldaten även minskat hos stadens invånare. När man åker på larm i dag finns ibland rädslan att bli utsatt för stenkastning och andra påhopp av kommuninvånare när man ska rädda liv.

Man blir inte heller allt för chockad när man läser vad en avgående räddningschef skickade ut i ett mejl när han gick i pension:

"Det lider mot sitt slut för mig. I morgon är jag ju pensionär. Tack alla ni brandingenjörer som ser till att xxx kompetensnivå är bred och hög. Oavsett vad ni gör i framtiden ska ni veta att utan er kan Sveriges räddningstjänst falla till en hednisk företeelse som inte är det rätta för framtiden. Ni visar både i utryckningssammanhang och i övrigt arbete att brandingenjörer inte är rundningsmärken. Ni har i alla sammanhang alltid uppträtt korrekt mot mig och accepterat även det som inte alltid gagnat er mest. All heder till er! Lycka till i framtiden".

Det finns fortfarande många räddningschefer kvar i Sveriges avlånga land och anställda på MSB som har samma syn på den lille brandsoldaten som den pensionerade räddningschefen.

Nu är det bara att hoppas att politikerna vaknar, och inser att om nedrustningen av Sveriges räddningstjänster fortsätter så kommer de bara att bli dyrare att bygga upp igen.

Det kommer att komma en dag då man inser att man gick fel väg med Sveriges räddningstjänster. Dessutom var det många räddningstjänster som skötte beredskapslagren som lades ner.

Krishantering kräver anpassning skrev generaldirektör Dan Eliasson i förra numret av Tjugofyra7. Vilken anpassning?

BO "FISSE" Karlsson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen