Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Mycket brännbart på brandbalkongen

En brand i Sundsvall i april 2021 som startade på balkongen till en lägenhet på tredje våningen hade redan spridits till takfoten och vindsutrymmet när räddningstjänsten kom fram till platsen.

Publicerad: 2022-03-21
Huskropparna till vänster klarade sig från vindsbrand. Avskiljande vägg på vinden samt användning av dimspik var avgörande för att branden kunde begränsas till den del av vinden dit branden först spridit sig. Foto: Räddningstjänsten

De möttes av rök från takfoten runt stora delar av byggnaden, som var ett flerbostadshus i tre våningar, och en kraftig brand på balkongen.

Branden spreds även in i tillhörande lägenhet, men kunde begränsas av att man tidigt sprutade vatten på balkongen utifrån i avvaktan på att den invändiga insatsen kunde påbörjas.

Den invändiga insatsen började med ventilering av rök från trapphusen samt inbrytning  till lägenheten. Efter att lägenheten sökts igenom och branden släckts genomfördes kontroll av resterande lägenheter, närliggande trapphus och vindsutrymme trycksattes.

Parallellt användes dimspik i vindskonstruktionen för att stoppa brandens utbredning vid den gipsvägg som delade upp vindsutrymmet i två delar.

Utredarna Mattias Andersson och Thomas Hansson lyfter i utredningen ett par framgångsfaktorer.

Den första var att den byggnadstekniskt avskiljande väggen på vinden tillsammans med de dimspikar som användes var avgörande för att brandspridningen och brandskadan på vinden kunde begränsas till den del av vinden dit branden först spridit sig.

Viss brandspridning skedde till lägenheter under vindsutrymmet där det troligen var otäta genomföringar eller där brinnande material förts nedåt i avluftningskanal eller ventilation. 

En andra framgångsfaktor var att byggnaden var isolerad med fasadskivor på insidan av teglet vilket troligen hindrade glödande delar från att spridas nedåt, vilket skett vid liknande händelser.

Ytterligare en framgångsfaktor var att man tidigt i insatsen påbörjade släckinsats från utsidan mot branden på balkongen. Det påverkade kanske inte brandens spridning till vinden men dämpade eller släckte troligtvis branden som spreds in i lägenheten.

Utredarna lyfter också fler möjligheter till förbättringar och några av dem nämns här.

Det första utredarna resonerar om har troligen många brandbefäl och utredare tänkt på många gånger; hur kan vi begränsa mängden brännbart material på balkonger, såväl vanliga som inglasade? Kan vi ens påverka på något sätt?

På balkongen där branden startade förvarades bland annat sängar, kläder, papper, tidningar och fyra bildäck vilket ger en stor energimängd till en eventuell brand .

Utredarna lyfter möjligheten att försöka påverka via en tolkning av att lagen om skydd mot olyckor (2 kap 2§ LSO) inte uppfylls om man förvarar så stora mängder brännbart material på balkongen.

De anser att det behöver undersökas vidare om det finns en möjlighet att fastighetsägaren ska kunna påverka vad som förvaras på balkonger via sitt systematiska brandskyddsarbete och hur detta i så fall ska kunna kontrolleras.

Vilka juridiska hinder eller möjligheter finns för ett sådant resonemang?
Stora mängder brännbart material kan också påverka boendes möjligheter att utrymma via balkong om det behövs.

En annan förbättring som lyfts är att räddningstjänsten behöver bli bättre på att följa upp inträffade bränder i bostäder.

Utredarna konstaterar att det är ett bra tillfälle att prata brandskydd och utrymningssäkerhet med boende och fastighetsägare och få till stånd förbättringar, både via information och via händelsebaserad tillsyn enligt LSO.

Vad gäller räddningsinsatsen lyfter utredarna att det är viktigt att den inledande orienteringen som befälet gör på skadeplatsen blir så komplett som möjligt och att man får klart för sig var det brinner så att de åtgärder man beslutar om görs på rätt ställe och på rätt sätt.

Ett hjälpmedel till detta kan vara flygfoto eller liknande som man har tillgång till i räddningsfordonen.

En annan förbättring  är förändring av sätt att ta sig in genom de säkerhetsdörrar som blir fler och fler och som är både komplicerade och tidsödande att forcera. Det går visserligen att öva mer på det men utredarna lyfter andra intressanta tankar kring sätt att snabba upp och förbättra möjligheten till tillträde.

Det skulle kunna underlättas om man exempelvis hade tillgång till en digital nyckellösning där man enkelt kan ta sig in eller den metod som finns på många automatlarmsobjekt i dag med huvudnyckel i en nyckeltub på fasad.

Utredarna noterar också att begreppet ”ingrepp i annans rätt” tolkas olika mellan olika befäl och det behöver ensas samt att besluten måste dokumenteras på ett bra sätt.

Fler förbättringsförslag finns i olycksundersökningen.

Tillbaka

ANNA ANDERSSON CARLIN

LAGTEXTEN

2 kap 2§ LSO

”Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.”

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen