Arkivet

MSB ska vägleda

Folk vill ta ansvar, MSB ska hjälpa svenskarna att göra det på bästa sätt. – Det är vår uppgift att lyfta fram hur det enskilda säkerhetsarbetet kan gå till, säger Katarina Rydberg, MSB.

Katarina Rydberg.I propositionen om stärkt krisberedskap, som ledde till MSBs bildande, sägs: ”En väl fungerande krisberedskap kräver medvetenhet om det personliga ansvaret.”

– Den retoriken måste få en tillämpning, vi måste exemplifiera vad det innebär.

Annars blir det som skrivits bara en floskel, säger Katarina Rydberg, som är chef för enheten den enskildes säkerhet.

Enheten bildades vid årsskiftet och hade ingen föregångare i de tidigare myndigheterna även om där fanns ansvar för säkerhet för barn och äldre, säkerhet i hem- och fritidsmiljöer, i samband med fyrverkerier och mycket mer. Arbetet i sig är inte nytt, men ansvaret bredare och tydligare.

Frågan är hur långt ansvaret sträcker sig för myndigheter respektive enskild människa?

– Ska vi vara curlingmyndigheter eller ska vi låta folk ta saken i egna händer? Inget av alternativen är bra. Men hur vi ska förhålla oss måste diskuteras. Man skulle kunna se ett slags samhällskontrakt, en överenskommelse, det här ska individen ansvara för och klara av.

MSB jobbar med hela hotskalan. Medborgarna ska ges kunskap och beredskap inför större kriser. Men för den enskildes säkerhet ligger fokus främst på hem- och fritidsmiljö. Orsaken är enkel: där sker 80 procent av olyckorna.

– De här olyckorna orsakar både stora lidanden och stora kostnader. Där ska vi bidra med goda råd och metoder. Men det handlar inte om att eftersträva trygghetsnarkomani. Vi måste få göra det som är roligt även om det inte är riskfritt. Och de flesta människor är väl medvetna om vad som är rimligt.

Erbjuda information och utbildning, till stöd för kommunerna och hjälp för den enskilde, är kanske den viktigaste uppgiften för MSB. Via olika kanaler lyfta fram goda exempel på säkerhetsarbete kan vara en annan uppgift.

Katarina Rydberg nämner ett aktuellt gott exempel från en förort i Stockholm där sju föräldrar gjort gemensam sak och slutat skjutsa barnen till skolan. Biltrafiken till och från skolor skapar risker. De här föräldrarna har ett rullande schema där någon av dem går med barnen till skolan varje dag.

– Det ökar både barnens och föräldrarnas kunskap om närmiljön och deras riskmedvetenhet. Dessutom är promenaden bättre för vår miljö.
Förutom kunskapsförmedling, vägledning och rådgivning är det svårt att peka ut vad som är myndighetens specifika ansvar för den enskilda människans säkerhet,anser Katarina Rydberg.

– Vägverket ansvarar för vägarna och trafiken på dem. Det är tydligt och där är ansvaret reglerat. Vi utgår i mycket från områden som är oreglerade. Det är säkerhet i mycket vid bemärkelse.
Hur ska man jobba med det?

– Det måste vi få igång en diskussion om. Vi måste fråga oss vad som är rimligt ansvar för den enskilde, vad vi ska förvänta oss av samhället. Blir folk irriterade om vi lägger oss i för mycket? Är det viktigt att den enskildes ansvar förtydligas?