Arkivet

Brandingenjörer efterlyses - fler till Rub sköter sig inte själv

Brandingenjörerna kan glädja sig åt att det är lätt att få jobb. Men svensk räddningstjänst har behov av att fler av dem läser påbyggnadsåret Rub.

– Det är en himla bra utbildning, men att studenter söker sig till Rub sköter sig inte själv, säger Malin Björkqvist som läser i Revinge.

Den ettåriga påbyggnadsutbildningen i räddningstjänst för brandingenjörer (Rub) i Revinge ger behörighet att jobba operativt inom kommunal räddningstjänst och ökad kompetens inom bland annat förebyggande arbete.

På senare år har antalet som väljer Rub sviktat. Runt 90 sökande kommer in på brandingenjörsutbildning i Lund och Luleå varje år, en knapp tredjedel läser påbyggnadsåret.

Fler väljer att läsa  till civilingenjör via riskhanteringsprogrammet i Lund eller brandteknik i Luleå, en del går ut i arbetslivet som brandingenjörer efter 3,5 år. Efter utbildning väljer de flesta att gå till privata arbetsgivare.

Malin Björkqvist, Arvika, och Victor Hermansson, Tranås, valde att läsa ett år i Revinge. De blir färdiga till jul, jobb har de redan.

Victor Hermansson– Majoriteten av oss på utbildningen har det, en del hade anställning klar redan i våras. Det kryllar av jobb. De som inte har arbete har nog inte bestämt sig, säger Victor Hermansson.

För Victor och Malin var det självklart att läsa påbyggnadsåret, de ville till räddningstjänsten. Och det var de inte ensamma om.

– Jag ville vara öppen för andra vägar, men valet var egentligen självklart från början. De flesta som började utbildningen i Lund var inriktade på att läsa påbyggnadsåret, men det är bara sex av 35 i min klass som är här. En del väljer riskhanter­ingsprogrammet för att bli civilingenjör i stället för Rub. Det blir många studieår om man ska läsa båda, säger Malin Björkqvist.

Victor ger samma bild, han läste i Luleå och de flesta som började utbildningen hade räddningstjänsten i sikte. Det höll i sig över första sommaren under praktik på räddningstjänster.

Men sen hände något.

– Konsultbranschen överöste med besök, middagar. Konsulter har andra möjligheter att bjuda, de är vana att sälja in sig själva och duktiga på det också. Räddningstjänster kommer också, men inte lika ofta och det är mest de stora organisationerna, säger Malin Björkqvist.

  • Vad ska MSB och räddningstjänsterna göra för att locka fler att läsa påbyggnadsåret?

– Tror inte de får tappa oss efter första året, då är många intresserade. Det är viktigt att få höra hur det är att jobba i räddningstjänsten. Låt de som läser till brandingenjör nu komma hit och se vad vi gör på Rub-en, säger Malin

– När MSB besökte Luleå inför val av Rub hade konsultbranschen varit där i tre år. Konsulterna pratar mycket pengar, men min uppfattning är att löneläget är bättre i räddningstjänsten och jobbet mer varierat. Räddningstjänsterna behöver visa upp sig mer och kanske samköra med MSB, säger Victor Hermansson.

LÄS: SÅ TYCKER LÄRARNA

Malin Björkqvist satt i styrelsen för brandingenjörernas intresseförening i Lund och föreslog just ett sådant samarbete.

– Jag tycker man ska se det ur ett större perspektiv; svensk räddningstjänsts behov och inte bara sin egen räddningstjänsts rekrytering. Det borde MSB samordna. Vi har fått besöka företag för att vara ”konsult för en dag”. Varför inte ”räddningstjänst för en dag” för att få se variationen i arbetet, tycker inte den kommer fram riktigt, säger hon.

Malin Björkqvist tycker att MSB kan bli bättre på att se utbildningen ur studerandes perspektiv.

– När det pratas om Rub är det mycket fokus på insatsbiten, men vi lär oss även mycket om till exempel förebyggande arbete, ledarskap och samhällets krishantering. På LTH i Lund var man mer en i mängden, här är det fokus på personlig utveckling då man lär sig mycket om sig själv i olika situationer. Utbildningen är bra, det ska man ta vara på och lyfta alla delar.

Malin Björkqvist och Victor Hermansson ångrar inte att de spädde på utbildningen med Rub. Efter examen flyttar hon till Skövde för att jobba med förebyggande frågor i Räddningstjänsten Östra Skaraborg. Han flyttar till Tranås och räddningstjänsten för att jobba som brandingenjör och insatsledare.

– Det var tjänstens utformning som lockade, att också få uppgift som insatsledare. Dessutom är Tranås en trevlig stad, säger Victor Hermansson.

FAKTA/RUB

Påbyggnadsutbildningen i räddningstjänst för brandingenjörer, kallad Rub (räddningstjänstutbildning för brandingenjörer) ger behörigt att leda operativa räddningsinsatser, ökad kompetens inom tillsyn och övrigt förebyggande arbete, samt krishantering.

Utbildningen är ettårig (40 studiepoäng) och innehåller fyra delkurser:

  • ledning av räddningstjänst (20 poäng)
  • ledarskap och ledning av utvecklingsarbete (10)
  • tillsyn och andra olycksförebyggande arbetsuppgifter (7)
  • samhällets krishantering (3)

Behörighet till utbildningen har de med brandingenjörsexamen eller som fullgjort minst 180 poäng av de 210 poäng som krävs för brandingenjörsexamen.

Brandingenjörsutbildningen (3,5 år) finns i Lund och Luleå.