Arkivet

Det samlade försvaret

Civila och militära representanter pratar numera tillsammans om vår säkerhet. Om det samlade försvaret.

– Det handlar om att ”AB Sverige” ska överleva. Vi måste ha en grundsyn för vad vi ska lägga våra kort på. Och det ska vi göra gemensamt, säger Johan Sandler på Försvarsmaktens högkvarter.

 

På konferensen Mötesplats Transporter föreläste Sandler och Nils Löwegren, MSB, under programpunkten civil och militär försvarsplanering. De gjorde en gemensam presentation, vilket i sig var en tydlig signal.

Nils Löwegren– Verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig, höjd beredskap, är både civil och militär. Under högsta beredskap är det samlade försvaret all samhällsverksamhet som då ska bedrivas, även dagis och skolor måste fungera. Utgångspunkten för vårt arbete är samhällets krisberedskap, säger Nils Löwegren.

 

Direktiv från regeringen, att militärt och civilt samarbete ska hänga ihop över hela hotskalan, är ett skäl till MSBs påbörjade arbete med civilt försvar.

"Försvarsmakten kommer att behöva hjälp av oss för att skydda oss."

– Det beror också på omvärldsförändringar, på Försvarsmaktens behov av stöd för exempelvis transporter och sjukvård i ett krigsläge. Försvarsmakten kommer att behöva hjälp av oss för att skydda oss, konstaterar Löwegren.
Försvarsmaktens omställningar har inneburit många förändringar. Det som framförallt berör den civila sidan mer i dag är att militären inte längre är självförsörjande.

 

Försvarsmakten behöver stöd av det övriga samhället, likaväl som det övriga samhället behöver stöd av försvaret.

– När vi tar fram planer tittar vi på vilka resurser vi har och vilken hjälp vi behöver av samhället i övrigt. Om vi inte har förmågan själva måste vi veta vem som har den. Det är ett arbete som vi inte kan vänta med. Förändringar sker så fort i vår omvärld, säger Johan Sandler.

 

Gemensam grundsyn och samordnad planering är två grundpelare för ett effektivt samlat försvar. Sandler pekar på vad man ytterligare vill uppnå:

– Tydliga mandat och uppgifter till alla berörda aktörer. Och vi behöver en förmåga att kontinuerligt fördela resurser till rätt aktör.

 

Försvarsmakten och MSB har de senaste två åren genomfört gemensamma övningar och seminariespel med gemensam grundsyn på det samlade försvaret som mål.

Ett 20-tal civila myndigheter med uppgifter inom höjd beredskap har varit inbjudna. I det senaste seminariespelet medverkade 70 personer från 25 aktörer på lokal, regional och central nivå.

 

MSB konstaterar, i en redovisning till regeringen, att arbetet med ökad samverkan mellan civil krisberedskap och Försvarsmakten, både för hantering av fredstida kriser och planering inför höjd beredskap, håller på att fördjupas enligt regeringens inriktning.
Men det kan också förbättras.

 

MSB anser också att om försvarsplaneringen ska bli styrande även för det civila försvaret behöver begreppet omdefinieras och verksamheten utvecklas. Regeringens anvisningar måste även beakta målen för civila försvaret och de behov av underlag som civila myndigheter har utöver det som Försvarsmakten efterfrågar.

 

Synpunkterna framkommer i MSBs redovisning till regeringen, enligt uppgift i myndighetens regleringsbrev, om hur myndigheten samverkar med Försvarsmakten i försvarsplaneringen och vilka övriga civila myndigheter som deltar.