Arkivet

Samhället kan bli lamslaget

Annandag jul i fjol drog en häftig isstorm in över Moskva. Staden led snabbt brist på mat, dryck och värme och de flesta viktiga samhällsfunktioner slogs ut.

Det värsta var bristen på elektricitet.  Istäcket byggde på allt mera och träd och annan växtlighet fick sådan tyngd att de föll och drog med sig ledningar av olika slag.

I ett par dagar var 14 sjukhus och nästan en halv miljon Moskvabor utan el och värme. Samtliga tre flygplatser blev helt lamslagna.

Mängder av företag och enskilda personer drabbades av stora ekonomiska kostnader.

En förödande isstorm kan drabba även andra länder.

1998 lamslogs stora delar av den amerikanska östkusten av en liknande isstorm. Under flera dygn täcktes natur och byggnader i flera delstater av ett tjockt pansar av is.

 

Som vi förstår av artikeln från Ljusdal kan liknande händelser inträffa också i Sverige, om än hittills bara i mindre skala.

Så här berättar Mattias Strömgren, doktorand och verksam vid avdelningen för olycksutredning och analys vid MSB:

– Jag vet av egen erfarenhet att detta är en besvärlig vädersituation att köra bil i. Jag råkade nämligen ut för samma sak en morgon i vintras. Det var nio minusgrader och duggregn. Plötsligt blev det ispansar på vindrutan och bilens värmefläkt klarade inte av att hålla rent på vindrutan så jag måste stanna och skrapa. 

Så uppstår isstorm

För att det ska bildas en isstorm med hård vind och ihållande underkylt regn krävs mycket stora och fuktiga luftmassor. Temperaruten behöver däremot inte vara särskilt extrem:

  • Problemen uppstår när ett skikt av relativt varm luft (cirka +10 grader) avdunstar från ett hav eller en öppen sjö och tränger sig in som en kil mellan två andra lager av kallare luft (cirka -10 grader)
  • Underkylt regn eller snöflingor från det översta kalla luftlagret smälter när de faller genom det varmare skiktet.
  • Dropparna når den kalla luften närmast marken och kyls snabbt. Det bildas underkylt regn.
  • Men om luftlagret är tillräckligt tunt hinner de inte att hinna frysa trots att de är kallare än noll grader.
  • Däremot fryser de underkylda dropparna omedelbart till is då de träffar marken eller annat kallt föremål. Det bildas en hård isskorpa och starka vindar.
  • Ibland, men inte alltid, orsakar temperaturskillnaderna att det bildas starka vindar.
    Källa: SMHI.

Relaterade artiklar