Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Hur många ton koldioxid orsakar du utsläpp av?

Världens befolkning lever som om det fanns 1,5 jordklot. Om alla levde som i Sverige skulle det behövas 4,2 planeter.

Publicerad: 2017-05-31

Hur stora växthusgasutsläpp orsakar du?
Genom att göra ett test på klimatkalkylatorn.se kan var och en få en uppfattning om hur man kan bidra till klimatanpassningen.

Ida Texell– Jag konsumerar som det vore 3,6 jordklot, det är inte bra, säger Ida Texell, ledamot i Agenda 2030-delegatationen och brandchef i Attunda.

Svensken orsakar i genomsnitt närmare elva ton koldioxidutsläpp per år. Det håller inte och Agenda 2030-delegationen ska bland annat presentera en handlingsplan till regeringen, föreslå åtgärder för informations- och kunskapsspridning och förankra arbetet.

– Var och en behöver titta på sina egna beteenden och vad man kan göra för att göra Sverige till ett bättre land. Ibland är diskussionen om hållbarhet svår att ta till sig, men det går att skala ner den till att bli begriplig, säger Ida Texell.

Att testa klimatkalkylatorn kan vara ett sätt, och kanske efter det göra sin egen budget för utsläpp.

– Det spelar ingen roll om vi är bäst i världen om vi inte gör det som är bäst för världen.

 

Skyfall största väderrisken

– En fråga som är akut och som kostar pengar är vatten. Det är antingen för mycket, för lite eller på fel ställe, säger Åsa Sjöström, nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.

Den mest sannolika risken vädermässigt är skyfall.

– Skyfall drabbar oss ofta. Hamnar det i skogen är det inte så farligt, drabbas Stockholm blir det problematiskt. Det är snabba förlopp och stora konsekvenser.

Åsa Sjöström konstaterar att många kommuner jobbar aktivt för att klara väderkonsekvenser, som plötsliga skyfall. Det kan exempelvis vara anläggande parker som kan svälja vatten.

– En grön park hjälper dessutom till att sänka temperaturen. Många kommuner förstår att det är en viktig fråga, har man drabbats av översvämningar vill man inte att det sker igen. Men när det ska byggas, bygg rätt från början och inte på sandstranden.

Skador kostar. Men att förebygga översvämningar behöver inte vara dyrt, det finns många goda exempel som inte är kostsamma, berättar Åsa Sjöström. På SMHIs klimatanpassningsportal (klimatanpassning.se) redovisas bland annat goda exempel.

Men även om skyfall är den mest sannolika risken så varnas det i år för att det kan bli vattenbrist i delar av Sverige efter lång tid med lite nederbörd.
Den globalt största risken för mänskligt lidande på grund av väder är långvarig värme.

–Internationellt kostar värmeböljor flest liv, men det har vi varit förskonade ifrån i Sverige.

Hur klimatanpassas på samhällsnivå?

Det pratas mycket om vad vi som enskilda måste göra för att klimatanpassa oss, mindre om förhållningssätt på samhällsnivå, anser Misse Wester, gästprofessor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet.

– Om det etableras en ny industri på orten som drar lika mycket el som en mindre stad, då kan den enskilde fundera varför ska jag anstränga mig.

 

Per Larsson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen