Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Svårt utvärdera effekt av fixartjänster

En förebyggandeåtgärd som Fixar-Malte är svår att i förväg värdera genom experiment och tester.
Det gör även utvärdering av effekter svår, men med avancerade metoder går det enligt forskaren Carl Bonnander.

Publicerad: 2017-03-10

Med de metoder han använder hittades inga bevisbara effekter av fixartjänsterna när det gäller höftfrakturer hos äldre.

Carl Bonnander– Jag fick ett samtal häromveckan från en som jobbat med fixartjänster och han var lite ledsen över våra resultat, men jag sa till honom att inte vara det. Jag slår ändå ett slag för fixartjänster, för även om åtgärden inte i första hand minskar fallolyckor kan jag tänka mig att det ökar livskvalitén och det är minst lika viktigt, säger Carl Bonnander, adjunkt och forskare vid Karlstads universitet.

Dessutom tittade studien enbart på skador som lett till inläggning på sjukhus.

– Hade man kunnat titta på de som kommer till öppenvården för mindre skador hade man kanske kunnat se en effekt. Sådana data fanns inte när studien gjordes och det är en svaghet.

När han började undersöka effekterna av fixartjänsterna hade det redan gjorts en utvärdering av Höganäs som var tidiga med tjänsten. Den studien visade att höftfrakturerna faktiskt minskat.

Samtidigt upptäckte en annan forskare vid Karlstads universitet som skrev en avhandling om trender i fallskador att fixartjänsten började erbjudas samtidigt som man nationellt kunde se ett trendbrott för höftfrakturer.

– Försöker man då hitta en effekt i Höganäs kommer man antagligen att hitta en, men sker det överallt i resten av landet kanske det inte beror på den fixartjänsten. Min kollega som forskar särskilt på fallskador i hemmet hävdar att de sker inte så ofta när man klättrar upp för att byta en lampa eller hänga upp en gardin. Oftast är det väldigt sköra äldre som tappar balansen och faller av andra orsaker. Redan där är åtgärden ett rent teoretiskt problem.

Därför är det viktigt att en förebyggande åtgärd är noga förberedd och genomtänkt. Där finns det i dag brister.

– Innan man inför något måste man se på det rent teoretiskt, som till exempel fixartjänsterna, hur många händelser är av den här typen inträffar och är det så det sker?

Svårigheten att slå fast orsaken till effekt belyses av en annan studie som tittade på införandet av körkort för så kallade EU-mopeder. När de kom i början av 2000-talet såg man en ganska stor ökning av moped­olyckor. Som reaktion infördes 2009 hårdare regler för att ta körkort. Statistik från Transportstyrelsen visade att olyckorna halverades efter att körkortskravet infördes.

– Det verkade visa på starka belägg för att olyckorna minskat genom körkortskravet. Men samtidigt visade försäljningssiffrorna en kraftig minskning av nyregistrerade EU-mopeder. Bevisen för att körkortsutbildningen hade stor effekt blir då svagare. Som säkerhetsåtgärd i stort har det fungerat, men kanske inte genom de mekanismer man hoppats.

Experiment är bästa sättet att ta reda på något om effekter och akademin har av tradition ansett att kan man inte göra ett regelrätt experiment, placebotester, randomisering osv, så kan man inte säga något om effekter.

– Men jag vill visa att det ändå finns ganska starka metoder för att säga något om effekterna, säger Carl Bonnander.

gunno ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen