Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Dramatisk skjutning av gastankar

Bärgningspersonal var beredd att använda vinkelslipen på fordonet för att kunna flytta det.
De stoppades och i stället tryckavlastades gastankarna genom beskjutning, med kraftig explosion som följd.

Publicerad: 2016-12-12
Efter långa förberedelser och dramatik i samband med skjutningen kunde till slut konstateras att gastankarna var oskadliggjorda. Foto: MSB

Erik Egardt– Om de använt vinkelslipen hade sannolikt den mest skadade tanken exploderat och bärgningspersonalen omkommit, säger Erik Egardt, MSB, som stöttade räddningsinsatsen med riskbedömningar och genomförde själva skjutningen.

En kväll i september efter att sopbilen i Katrineholm tankats och skulle ställas ner för dagen, exploderade en av åtta tankar fylld med metangas. De två i bilen klarade sig förhållandevis oskadda.

Fordonet sattes under bevakning och räddningstjänsten indikerade utsläpp under natten.

Morgonen därpå kontaktades olycksutredare på MSB. Erik Egardt, specialist på gasfordon och räddningsinsatser följde med till Katrineholm. Han tog med ett prickskyttegevär och särskild ammunition avsedd för punkteringsskjutning.

– Trodde aldrig jag skulle använda geväret. Egentligen skulle jag utföra provskjutning en vecka senare för att komma fram till hur man punkteringsskjuter säkrast och hur reaktionskrafterna blir.

Egardt höll på med en vägledning som nu är publicerad. Alla beräkningar var gjorda, tester återstod. I stället blev det skarpt läge.

– Det är en metod som vad MSB känner till aldrig använts vid riktig olycka i hela världen. Det finns bara beräkningar och försöksprotokoll från beskjutningar vid typgodkännanden.

Via beräkningar visste Erik Egardt effekter av en explosion och vilka skador det kan bli.

– Explosion av en tank på 80 liter metangas med 200 bars tryck motsvarar sprängning med ett kilo trotyl, eller fem handgranater.

Under resan till Katrineholm var han för rådgivning i kontakt med tillverkare av både fordon och komposittankar. Rekommendationerna visade sig dock inte användbara. Det gick inte att pysa gasen ur tankarna eftersom ventiler inte satt centrerade, gängor bedömdes därför vara skadade.

Skadorna från explosionen dagen innan gjorde att sopbilen inte gick att rulla, det var för att lösa det problemet som en vinkelslip var på väg fram.

– Det avstyrdes, kunde inte uteslutas att det var en explosiv atmosfär kring fordonet som kunde antändas av verktyget.

När andra alternativ att tömma tankarna visade sig för riskfyllda återstod att skjuta hål på de tre tankar som satt intill den som exploderat.

– Det kan tyckas lite vilda västern. Men att skjuta gastuber med acetylen är inte ovanligt som åtgärd. Tankar av komposit har dock en mer oförutsägbar effekt. När man skjuter acetylen vill man att det ska tändas en låga. Nu ville vi med alla medel inte ha antändning, vilket skulle riskera att andra tankar exploderade.

Erik Egardt sköt den första tanken – som exploderade.

– Det flög iväg metallband och satte sig i ett träd, då blev det lite uppskakat på platsen. Den tanken skulle ju ha varit tom. Det var ju den bärgarna jobbade med.

Därefter skulle den yttre av de övre tankarna skjutas. Första skottet gav inget utflöde, efter det andra kom lite gas ut. Tredje skottet ökade flödet. Efter en halvtimmes väntan kontrollerades tanken.

Det visade sig då att det läckte på bortre sidan av tanken. Skotten hade gått igenom och in i nästa tank som även den tömdes.

– Tillverkarna av tankarna hade sagt att det inte skulle gå att skjuta igenom en tank, men det var tre hål i den inre tanken. Kapacitet finns att både skjuta från större avstånd och i brantare vinkel än 70 grader med aktuell ammunitionstyp på just denna tanktyp.

En av de skjutna tankarnaNär tankarna var oskadliggjorda kallades bärgning fram. De fyra tankarna på andra sidan var oskadda.

Varför inget utflöde märktes på den yttre, övre tanken är inte klarlagt. Men det kan varit den som läckt under natten och gett utslag vid indikering.

Själva skjutningen av de tre tankarna pågick i knappa två timmar, efter det avslutades räddningsinsatsen.

– Men vi samarbetade med industrin och höll på med beräkningar i fem timmar innan jag började skjuta. Har aldrig varit med om så mycket bedömning. Och ju mer tid man har, desto högre krav ställer det på kvalificerad riskbedömning. Vi hade en statisk situation, men instabil sådan. Gör man inget har man fortfarande en farlig situation, gör man något kan det bli farligt. I efterhand bedömer vi att vi valde det tillvägagångssätt som var säkrast för alla inblandade, säger Erik Egardt.

Olycksutredning kring orsaken till den ursprungliga explosionen kvällen innan pågår.

 

Så förbereddes insatsen

Sopbilen hade åtta tankar, fyra på var sida av fordonets mittbalk. Det var den inre av de två undre tankarna på ena sidan som exploderat vid olyckan på kvällen.

Varje tank var på 80 liter metangas med 200 bars tryck. En tryckkärlsexplosion med sådan tank ger stötvågsverkan motsvarande ett kilo trotyl eller fem handgranater.

Vid utflöde från kulhål kan gasen spridas upp till 18 meter i diameter innan den nått låg koncentration och inte är brännbar.

Det konstaterades att tankarna inte gick att fackla av, ventilerna var för skadade. Aktivera så kallade smällsäkringar var heller inte möjligt, det fanns risk att flammor skulle antända andra tankar. Återstod att skjuta hål på tankarna och därmed tryckavlasta dem.

Alla tändkällor inom 25 meter avlägsnades, exempelvis gatubelysning, ficklampor, oklassad kommunikationsutrustning och annat som kunde ge gnistor.

Enda tändkällan var kulan. Massiv kula av mässing valdes, eftersom den inte ger gnistor mot stål. 200 bars tryck i tankarna kräver enligt tillverkarna kaliber 7,62. Rekommenderat är 45 graders träffvinkel.

Inför skjutningen valdes plats på taket till en brandbil cirka 100 meter från målet, med anslagsvinkel för att inte skada andra tankar.

Bakom sopbilen fanns en grusås som kulfång. En skjutledare utsågs som kontrollerade säkerheten och gav skytten eldgivningskommandon.

Post it-lappar placerades på tankarna. Vid träff och hål strax under lapparna indikeras gasutsläpp när lapparna fladdrar.

Per Larsson

BERÄKNINGAR

Vid beräkning för att utreda verkan av explosioner och effekter av beskjutning och oskadliggöra metangastankar användes en rad program, ekvationer och data.

  • Värmestrålningsverkan från eldklot, Bleve (program från USA)

  • Energiutveckling vid tryckkärlssprängning, Bakers ekvation (USA)

  • Flöde och gasspridning från tankar efter beskjutning (USA)

  • Tryckverkan vid gasexplosion i det fria (Norge/Holland)

  • Stötvåg vid kärlsprängning (FNs programvaror för minröjning)

  • Försök på grisar för omfattning av brännskador utifrån värmestrålning och tid (Holland)

  • Dragkrafter från kritisk strömning genom hål (FOA Sverige)

LÄS MER

Vägledning för hantering av skadade gastankar

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen