Då dammades de av och nu används Virve av sjukhusets alla kritiska avdelningar.

– Den vanliga telefonen har vi bara som backup, berättar Auli Virtanen, akutsjuksköterska vid Centralsjukhuset i Vasa.

Virve är den finska motsvarigheten till Rakel. Starten var trög och det tog flera år att nå dit man är i dag. De första som fick Virve-apparater var sjukhusledningen och läkarna, men de tyckte systemet var onödigt och vill inte ha dem.

– Apparaterna, som kostade 30 euro månaden, låg oanvända i någon låda och samlade damm. Ingen visste hur de fungerade.

2010 började en förändring när det bestämdes att de skulle tas från ledningen och delas ut till användarna "på golvet". I första läget akutmottagningen. Fördelarna upptäcktes snabbt.

– Kommunikationen blev smidigare och mottagningen av patienter på akuten gick snabbare. Intensivsjukskötare lyssnar på traumagruppens talgrupp för att vara bättre förberedd när patienten kommer in. Vi har 200 samtal om dagen till labbet och med vanliga telefonen var det ofta upptaget, det är det aldrig nu.

Även hos sjuksköterskorna fanns ett motstånd. Det var först i och med ett stort elavbrott 2012 när de vanliga telefonerna slogs ut som det blev en bred acceptans. Efter det fick alla kritiska avdelningar som intensiven, kirurg-, medicin-, hjärtövervakning och barnavdelningar Virve.

– Även vaktmästaren fick Virve. Sjukhuset är ganska stort och vaktmästaren har en egen talgrupp tillsammans med räddningstjänsten. Sjukhuset har nu ett hundratal Virve, säger Auli Virtanen.