– Översynen har tre anledningar. Dels att samverkansområdena har funnits länge, dels att vi behöver jobba med försvarsplaneringsfrågor och dels att sektorsindelningen för samhällsviktig verksamhet inte matchar samverkansområdena, säger Mona Matsson, chef för MSBs enhet för inriktning och planering.

I dag finns sex samverkansområden medan samhällsviktig verksamhet har delats in i elva samhällssektorer.

– Samverkansområdena i dag är en mix av sektorer och händelsestyrda verksamheter. En sak vi ska titta på är om man kan kombinera samverkansområdena med de elva sektorerna. En del av samverkansområdena är lätta att koppla mot sektorerna, till exempel transporter medan andra som farliga ämnen inte matchar alls.

Den förändrade försvarsinriktningen påverkar samverkansområdena. I försvarspropositionen sägs att strukturen och arbetet i samverkansområdena bör utvecklas och i större utsträckning beakta planeringsbehovet för det civila försvaret. Det får i sin tur återverkningar på krisberedskapsanlaget och ökar konkurrensen om medlen.

– Från början instiftades anslaget enbart för åtgärder inför höjd beredskap. I början av 2000-talet gick vi över till att jobba mer med krisberedskap. Skrivningen i försvarsproppen innebär att vi måste börja finansiera även den typen av åtgärder med 2:4-anslaget, säger Mona Matsson.

Översynen har som mål att det ska finnas nya strukturer i tillämpning 2018.