Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Utbildning för deltidare centralt

Deltidsbrandmännen är oerhört viktiga för svensk räddningstjänst. Utbildning och rekrytering av dem centralt för ett fungerande system.

Publicerad: 2016-03-04
Utredningen är av uppfattningen att fler borde Rib-utbildas. I dag utbildas 500-550 deltidare varje år medan det verkliga behovet enligt MSB ligger runt 850. Foto: Johan Eklund

Det poängteras i MSBs utbildningsutredning. Där ges fyra olika alternativ för hur utbildningen kan bedrivas i framtiden. Det öppnas också för en kursplan mer anpassad för lokala behov.

Räddningstjänsterna har stora problem att rekrytera deltidsbrandmän. Orsakerna varierar, men problemet att klara beredskapen är utbrett.
Omsättningen i yrket är stor, samtidigt genomför för få utbildningen för räddningspersonal i beredskap (rib). Kommunerna efterlyser närhet till utbildningen.

"Ingen idé ha en utbildning om ingen går den"

Det är två problembilder som tar central plats i MSBs utbildningsutredning.
Petter Nelin– En bra grundutbildning för räddningspersonal i beredskap är en ryggrad i det svenska systemet. Sättet vi utför utbildningen på får stort genomslag på förmågan i landet, men också på MSBs utbildningsverksamhet som helhet, säger Petter Nelin, som tillsammans med Anna Walldén varit ansvarig för utredningen.

Ett av MSBs problem har varit att balansera ekonomi och tillgänglighet. Utbildningar har lagts ut externt runt om i landet för att komma närmare kunderna. När ekonomin stramades åt drogs rib-utbildningar tillbaka till MSBs skolor, eftersom det är billigare.

– Rib-utbildningen är inte den längsta eller dyraste vi har, men den är kostnadspåverkande ändå. Hur vi tillhandahåller den är också väsentligt. Det är oerhört viktigt att prata med kommunerna, och lyssna när de säger att de behöver närhet. Det är ingen idé att ha en utbildning om ingen går den.

Utredningen är också av uppfattningen att behovet av rib-utbildningen behöver växa, från 500-550 till runt 850 utbildade varje år.
– Det grundar sig på personalomsättningen i landet. Vi är ganska säkra på att behovet ligger däromkring. Och gör vi utbildningen större, då ger den totalt sett också större avtryck i hela systemet.

I utredningen som lämnats till beställaren Cecilia Looström, avdelningschef för utveckling och beredskap på MSB, finns förslag om ändringar av kursupplägg.
Ett är att indela utbildningen i block. Kommuner har framfört att med dagens differentierade styrkor och arbetsuppgifter behöver inte alla kunna utföra allt.

Utredningen ser möjligheten att alla läser vissa generella delar, specialistkunskaper blir tillval.
– Det lägsta utbildningssteget blir mindre omfattande än i dag. Det skulle ge flexibilitet för både kommuner och MSB, utbildning kan anpassas till lokala behov men ändå utgå från en gemensam grundförmåga, säger Petter Nelin.

Dagens rib-utbildning är nio veckor lång, fem av dem sker på skola. Ett förslag är att två skolveckor med teori skulle kunna genomföras på hemmaplan.

Ett tredje förslag är att slopa kravet på två veckors preparandutbildning på hemmaplan som inleder utbildningen och istället införa förkunskapskrav som testas vid ett antagningsprov. Förutom ökad flexibilitet är ett skäl att kvalitén på preparandutbildningen varierar.

En av de tunga frågorna är också hos vem grundutbildningen i räddningsinsats ska genomföras. Utredningen har lämnat fyra förslag om hur det kan ske effektivt och hållbart på lång sikt:

  • All utbildning på MSBs två skolor.
  • MSB ansvarar men genomför i högre utsträckning utbildningen lokalt eller regionalt
  • MSB har ansvaret men upphandlar alla kurser
  • Kommunerna tar över ansvaret för utbildningen och får statlig ersättning

De fyra förslagen har olika förutsättningar och kräver olika lösningar för att både vara attraktiva och ge kvalité.
– Vi har försökt göra dem så jämförbara som möjligt, få med samma parametrar. Vi förordar inget utan det här ska ses som ett beslutsunderlag. I hela arbetet har utredningen fått väldigt mycket stöd internt i MSB och av användarna av utbildningssystemet.

Vad som är attraktivast för de som ska utbildas ska också vägas mot ekonomi och miljö. På MSBs skolor har gjorts stora satsningar för att övningsfälten ska ge så liten miljöpåverkan som möjligt, där har lokala övningsfält svårt att konkurrera.

Ekonomiskt kan generellt sägas att ju mer som flyttas ut från MSBs skolor, desto dyrare blir det för myndigheten. Upphandlad utbildning är dyrare än att driva den själv, dessutom minskar skolornas intäkter.

Per Larsson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen