Gamla kvarter med trähus som står tätt intill varandra ligger ofta illa till vid en brand. Marstrand på västkusten är ett exempel med sådan bebyggelse.

Brandingenjörsstudenterna Niclas Jansson och Anton Wikensten fick av Bohus räddningstjänst göra ett projektarbete för att titta på hur stor risken för brandspridning är och hur snabbt det kan gå.

Det utmynnade i rapporten Värdering av brandspridningsrisker i tät trähusbebyggelse, där man tar fram en modell för att beräkna risken för spridning och storbrand.

– Det är möjligt att ge ett mått på hur lång tid det kan ha innan brandspridning sker till en intilliggande byggnad, skriver Jansson och Wikensten i rapporten.

Beroende på var branden startat kan det vara svårt att beräkna tiden för när branden når spridningsväg till annan byggnad. Däremot kan man beräkna tiden från att branden slår ut genom exempelvis ett fönster, vilket är det som förväntas gå snabbast, till att den antänder en intilliggande byggnad. Det är en av en rad beräkningar som gjorts.

– Genom att sätta en temperaturkurva i ett rum och beräkna konfigurationsfaktorn kan infallande strålning till en intilliggande fasad beräknas i varje tidssteg.

Strålningen värmer upp materialet i byggnaden. Genom att beräkna temperaturen i materialet kan man också beräkna när tiden för antändningstemperatur uppnås.

Niclas Jansson och Anton Wikensten framhåller också att det är möjligt att ge ett mått på omfattningen av en brand, exempelvis förutsättningarna för en okontrollerbar brand.

– Det kan skattas genom att beräkna vid vilket avstånd som kringliggande byggnader mottar strålning som är kritisk. Samt om området i stort har ofördelaktigt taktäckningsmaterial, då flygbränder är en betydande spridningsväg,

Takbränder med stora flammor genererar hög strålningsnivå på längre avstånd, vilket gör risken för omfattande brand särskilt stor. Även för detta har avståndet för kritisk strålningsnivå beräknats.

För att räddningstjänsten enkelt ska kunna bedöma vilka konsekvenserna kan bli föreslås att en inventering görs med stöd av en checklista som det finns utformning för i rapporten.

– Principen är att den som gör bedömningen ska slippa genomföra alla beräkningssteg för varje enskild byggnad.  Bedömning kan göras genom att identifiera olika fall och därefter avläsa tid eller omfattning i en tabell.

Tabellen har ett antal typfall. Om inte lämpligt typfall kan användas behöver en beräkning göras, i rapporten föreslås därför även en metod som stöd för beräkningar.

– Slutsatsen är att det på ett förhållandevis enkelt sätt går att få en uppfattning av konsekvenserna av en brand inom ett visst område och presentera resultat visuellt på ett sätt som är lämpligt för beslutsfattare i kommunen och för att användas inom egna organisationen, skriver Niclas Jansson och Anton Wikensten.