Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Arbete för bättre Lia-mottagande

Räddningstjänsterna har inte längre råd att skrämma bort blivande medarbetare genom dåliga praktikperioder.

Publicerad: 2019-12-06

Nätverket Jämställd räddningstjänst har nyligen hållit två välbesökta konferenser på det temat.

Det är inte så länge sedan som Räddningstjänsten Storgöteborg, RSG, kunde ha uppemot 200 ansökningar till en enda tjänst som heltidsbrandman. Nu är det annorlunda.

– Senaste gången vi hade annons fick vi 50 ansökningar till 27 heltidstjänster. Personligen tycker jag att det är bra, det är bättre balans nu. Det innebär också att vi måste skärpa oss och bli mer attraktiva arbetsgivare, säger Per Hassling, som är HR-specialist i RSG.

Under 2019 har RSG lett Nätverket Jämställd räddningstjänst och fokuserat på det första mötet mellan Lia-studerande och räddningstjänsterna.

Det är förstås inte enbart en jämställdhetsfråga, men kvinnor riskerar att bli extra utsatta eller testade, och det händer fortfarande att räddningstjänster tar emot kvinnor utan att ha fungerande omklädningsrum eller skyddskläder och skor i rätt storlek.

Två konferenser har hållits, under hösten i Göteborg och Helsingborg.
Där berättade HR-specialisterna Katarina Carlin och Per Hassling om hur de besökt MSB:s skolor Revinge och Sandö och pratat med lärarna och med de blivande brandmännen om upplevelserna av den tio veckor långa Lia:n, lärande i arbete.

De flesta studerande är nöjda.

Katarina Carlin– Men alla har också synpunkter på hur det skulle kunna bli bättre, säger Katarina Carlin.

I en enkät till dem som nyligen gjort Lia, säger nästan 80 procent att de aldrig hört nedsättande kommentarer baserade på etnicitet, kön eller sexuell läggning – men bara åtta procent sa att de aldrig hade hört skämt på andras bekostnad.

Skojandet är något att slå vakt om, tycker Per Hassling, själv fostrad in i den kulturen. Den sociala retsamheten skapar starka band.

– Men att vi ger varandra öknamn som bygger på misstag som en person gör, är det alltid roligt? Vågar den som får gliringarna säga ifrån när hon eller han tycker att det räcker? Utan att få höra "fan, vad du var sur!"?

I gruppdiskussionerna med de studerande sa några kvinnor att de haft ett bra klimat i klassen före Lia, men att deras manliga klasskamrater kommit tillbaka från arbetsplatserna med en stöddigare attityd.

Att studenterna blir dåligt bemötta är inte ett dominerande intryck. Betydligt vanligare är att mottagandet sker lite slarvigt. Att välkomstbrev med schema skickas ut för sent eller inte alls, så att det blir svårt för studenten att planera resten av sitt liv. Eller att de flesta på stationen inte vet att det ska komma en Lia-student.

HR-specialisterna efterlyser struktur och ordentliga rutiner.

– Ofta bygger allt på en eldsjäl, och det blir mycket sårbart, sa Katarina Carlin.

– Handledarna måste vara väl förberedda, och de ska ha stöd för sitt uppdrag. Och den som inte kan avstyra taskiga kommentarer eller bemöta kvinnor och män likvärdigt, den ska inte vara handledare.

Sahlgrenska universitetssjukhuset var inbjudet för att berätta hur de lägger upp Lia för blivande medicinska sekreterare.

– Viktigast är att ha en huvudhandledare. En som de studerande inte jobbar tillsammans med, och som de vet att de kan vända sig till i förtroende. Huvudhandledaren har tio procent av sin tjänst vikt för uppdraget.

Studenterna är måna om att få jobb, och ofta rädda för att kritik som går att spåra till en person ska nå den berörda räddningstjänsten.

Varje student för en så kallad reflekterande dagbok som läses av en lärare. Där kan det framkomma sådant som en arbetsplats skulle behöva rätta till inför kommande Lia-perioder.

– Men det som skrivs i dagboken stannar hos läraren om inte vi båda är överens om att föra det vidare, sa Håkan Warnemyr, lärare på MSB Revinge.

– Samtidigt måste vi hitta former så att återkopplingen och samarbetet mellan skolorna och räddningstjänsterna blir ännu bättre. Jag vill understryka att MSB har utbildningar för handledare, och jag vill tipsa alla om Lia-sidan. Där finns massor av bra information.
Lia-sidan

Annika N Lindqvist

TIO PUNKTER

HR-konsulterna Katarina Carlin och Per Hassling har gjort en guide med tio punkter som är avgörande för att Lia-perioden ska förbättras.

Den allra viktigaste anser de är tanken på kompetensförsörjning. Mottagandet behöver vara bra för att de studerande ska vilja arbeta i räddningstjänsten i framtiden.

De tio punkterna:

  • Arbetsplatskultur
  • Organisation kring Lia
  • Lia-vision
  • Fysisk arbetsmiljö
  • Förberedda handledare
  • Tydlig länk mellan skola och räddningstjänst
  • Möjlighet för Lia-studenten att delta och få meningsfulla arbetsuppgifter
  • Kontinuerlig feedback under Lia-perioden
  • Utvärdering efter periodens slut
  • Kompetensförsörjning.

FAKTA

Nätverket Jämställd räddningstjänst bildades 2014. Medlemmar är idag cirka 80 räddningstjänster samt MSB, SKL och Sobona.

Huvudansvaret skiftar mellan räddningstjänster varje år. På medlemsmötet 9 december tog Nordvästra Skåne över efter Storgöteborg.

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen