– Problemet är att handlingsprogrammen sträcker sig över fyra år. Det gör inget annat i kommunen, det finns inga fyraårsbudgetar. Och det är en utmaning att fånga politikernas intresse under mandatperiodens första år, då har de mer fokus på kärnfrågar, sade Anderman som varit räddningschef i Norrtälja och Kungälv-Ale.

Han ville också se en närmare koppling mellan översiktsplaner och handlingsprogram.

– Översiktsplanen verkar ju också ofta över längre period. Men hur många har tolkat den när förslag till handlingsprogram görs?

Sandra Danielsson, sakkunnig på risk-och säkerhetsarbete på revisionsföretaget PWC, poängterade vikten av att följa upp handlingsprogrammen om de ska vara till nytta.

– När beslutet om handlingsprogram tagits, det är då arbetet börjar; att se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt.

Anderman och Danielsson framhöll också vikten av att handlingsprogrammen blir kända av andra som bedriver verksamhet i kommunen.

– Hur många sotningsföretag tror ni känner till dem? Och driver man handlingsprogrammen som ett räddningstjänstprojekt så blir det också ett sådant. Men de handlar mer om olyckor än om bränder. Kanske ska socialtjänsten involveras i arbetet, funderade Anderman.