– Målet var att göra en enkel och fältmässig vägledning som ska kunna användas precis när det händer, säger Henrik Persson, räddningstjänsten Höganäs.

 

Han har erfarenheter från Räddningstjänsten Syd. Och när Höganäs tog fram instruktioner för att hantera tecken på risk kikade man framförallt på det arbete Landskrona och Helsingborg gjort.
– De har kommit längre och mycket av vårt arbete bygger på det de gjort.
För att hitta rutiner genomfördes grupparbeten baserade på scenarier. Ska insatsen genomföras till varje pris? Det avgjorde scenariot.

 

Riskerna delas in i rött, gult och grönt. Vid rött åker räddningstjänsten inte fram, vid gult krävs polisassistans och vid grönt kör man som vanligt.
– Utbildningen bygger på att hantera ett nödläge. Hanteringen och igenkänningsfaktorn ska vara den samma som vid andra nödlägen. Vi ska inte krångla till det.

 

Syftet är att skapa en omedveten förmåga, att insatspersonalen ska kunna handla och ta rätt beslut instinktivt.
– Vi hade ett larm om en man med kniv i magen vid ett asylboende. Informationen att polis och ambulans inte anlänt gick inte fram och därför körde brandbilen fram. Det var en hotfull stämning på platsen. Då är det viktigt att man följer de instruktioner som är framtagna.