Vid årsskiftet otg MSB över ansvaret för Snam, Svenska nationella ambulansflyget. Snam har sex intensivvårdsplatser och kan ge kvalificerad vård under transporten. Foto: Anders Heyle

Snam låg tidigare under Transportstyrelsen men togs över av MSB 1 januari.

Det är en resurs när vanliga sjuktransporter inte räcker till. Snam är inte en aktuttransport utan sätts in när de skadades tillstånd stabiliserats tillräckligt för en flygtransport.

– Det är en sekundärtransport som kan ge kvalificerad vård under transporten, säger Björn Dahlström, ansvarig för Snam på MSB.

Snam är ett samarbete mellan MSB, Socialstyrelsen och Västerbottens läns landsting. MSB beslutar om och leder insatsen medan Socialstyrelsen har det övergripande medicinska ansvaret. Genom avtal bemannar Västerbottens läns landsting med medicinsk personal medan SAS är flygoperatören.

 

Det är vanliga passagerarplan som på sex timmar kan byggas om till ambulansflyg. De har tolv vårdplatser, sex intensivvård och sex enklare. Därtill finns 20 sittplatser för anhöriga eller skadade som klarar att sitta upp.

Intensivvårdsbårarna är kompatibla med bil- och helikopterambulanser.

– Batterier och syrgasbehållare gör intensivvårdsbåren självförsörjande och den klarar sig två timmar utanför planet vid hämtning av skadade på sjukhus.

Tankarna på en nationell förstärkningsresurs för mass­evakuering av skadade väcktes efter diskoteksbranden i Göteborg 1998 och bombdåden på Bali. Ett projekt tillsattes och 2005 var Snam operativt. Snam kan användas både nationellt och internationellt, till exempel för att hämta hem svenskar som skadats vid en terrorattack eller större olycka.

 

– Ett annat tänkbart nationellt scenario är magsjukeutbrottet i Östersund på grund av det förorenade dricksvattnet. Om sjukhusen blivit överfulla skulle Snam kunnat sättas in för att transportera patienter till sjukhus i södra Sverige, säger Björn Dahlström.

Enda insatsen hittills skedde efter terroristattackerna i Bombay 2008. Frankrike misstänkte att franska medborgare kunde finnas bland de skadade och vände sig till EUs Monitoring and information centre, Mic, för att få hjälp med transport. Mic gick ut med en förfrågan till medlemsländerna och bland de som erbjöd hjälp ansågs svenska Snam vara den mest kvalificerade.

 

Det fanns inga fransmän som behövde transport, däremot tre britter och tre spanjorer som flögs med Snam till London.

– Transporten sågs av EU som exempel på ett mycket lyckat Europeiskt samarbete, säger Björn Dahlström.

Insatsen tänjde på Snams förmåga. Aktionsradien är 3 000 kilometer vilket innebär Nordafrika och Mellanöstern. Planen kan flyga drygt 4 000 kilometer men transportförmågan begränsas av syrgaskapaciteten.

 

Vid två tillfällen varje år övas personalen, ett teoritillfälle på två dagar och en flygövning. Hittills har Snam övat i Sverige, Norge, Finland och Island. Senast tillsammans med Försvarsmakten och Nordic Battle Group. Snam kostar sex miljoner kronor per år. En version två är under utveckling.

– Vi arbetar på en variant av Snam som ökar kapaciteten med ytterligare sex enkla vårdplatser. Den nya varianten beräknas vara flyggodkänd inom kort, säger Björn Dahlström.