– Skolbränderna är inte bara skolans eller kommunens problem. Ett brett angreppssätt och samverkan är viktigt. Och det finns inte en generell lösning, arbetet måste anpassas lokalt, säger Margaret Simonson McNamee, forskningschef på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Det femåriga forskningsprogrammet är initierat av Brandforsk med bland annat MSB och en rad försäkringsbolag som finansiärer. Totalt har drygt 18 miljoner kronor satsats.

 

Programmet innehåller elva delprojekt som tittat på teknik, statistik, attityder, sociala sammanhang med mera. Resultaten från de elva delprojekten har sammanförts i rapporten Anlagd brand – ett samhällsproblem.
– Det är lite ovanligt att man tittar på tekniska frågor och mänskligt beteende samtidigt. Tidigare forskning har avhandlat ett specifikt område.

 

Resultaten från större städer visar att det är två kombinationer av insatser som leder till att anlagda skolbränder ska minska.
Det handlar om tvärsektoriell samverkan och utökade insatser mot individen (sekundär prevention) tillsammans med kameraövervakning eller de två förstnämnda och rondering.
– Det är de specifika kombinationerna tillsammans som gör insatsen verkningsfull, säger Margaret Simonson McNamee.

 

Den samlade analysen visar att anlagd brand är en del av en större social problematik, varför förebyggande arbete bör utformas och genomföras tvärsektoriellt i samverkan mellan flera organisationer, det kan exempelvis vara skolan, räddningstjänsten och kommunen i övrigt.
Sekundär prevention anses effektivare än primär, vilket i det här sammanhanget innebär att man vänder sig till individer som anses vara i riskzonen för att anlägga bränder istället för generell utbildning i ämnet i skolan.

 

Av totala antalet bränder i byggnader beräknas tio procent vara anlagda, men för skolor ligger siffran på 50 procent. Det finns emellertid ett mörkertal eftersom brandorsaken ibland är okänd.
– I Göteborg hävdar man att 90 procent av bränderna är anlagda, man ser ingen annan orsak.

 

Från rapporten kan i övrigt noteras:

”Byggnader med utskjutande takfot är överrepresenterade i de mest kostsamma bränderna.”

Byggnader med utskjutande takfot är överrepresenterade i de mest kostsamma bränderna. System som skyddar mot utvändiga bränder är därför speciellt kostnadseffektiva på den typen av byggnader.

– Ventilerad takfot hänger ofta samman med osektionerad vind och är typiskt för moderna skolor.

 

Dålig brandcellsindelning och avsaknad av detektionssystem och automatlarm är också återkommande brister som påverkar risk för brandutveckling.

 

Bara fem procent av ungdomarna anlägger någon gång en brand. Av dessa är det ett fåtal (0,3 procent) som inte också begår andra brott.

 

Skolmiljön är viktig, en öppen och trevlig miljö motverkar viljan att anlägga brand.

– Trivseln i skolan överhuvudtaget har stor betydelse. Där vi trivs förstör vi inte, säger Margaret Simonson McNamee.

 

Det sociala livet påverkar mycket, områden med sociala problem har fler bränder. I Malmö ökade antalet skolbränder med 215 procent under åren 1998-2009. 10 procent av bostadsområdena stod för 75 procent av ökningen.

 

Under de senaste åren har antalet skolbränder minskat, även brottslighet och annat problembeteende har minskat. Från forskningshåll förklaras det med ändrade fritidsvanor. Ungdomar sitter oftare hemma vid datorn, umgås mer med sina föräldrar.

 

Fotnot: Forskningsrapporten finns på www.anlagdbrand.se