Larmet kom 13:31 torsdagen 31 juli. Deltidsstyrkorna i Virsbo och Surahammar var först på plats. Initialt skedde en fördröjning på omkring 15-20 minuter eftersom koordinaterna för larmet ledde räddningstjänsten till fel skogsbilväg. Man tvingades åka runt och möta branden på andra sidan hygget. Då hade elden nått ett risupplag med en våldsam brandutveckling som följd.


Skogsbrandflyget uppskattade omfattningen till 400 meter gånger 1,5 kilometer.


– Vi försökte utnyttja naturliga begränsningslinjer som skogsbilvägar och det gick bra på södra sidan. Där gick det att strypa av ner mot Öjesjön. Mitt för sjön fick det brinna ner till sjön. Nordväst om sjön var det svårtillgängligt och där var det problem, berättar insatsledaren Jan Lindberg, Sala-Heby räddningstjänst.


Han tog över från Mälardalens räddningstjänst vid 17:30-tiden sedan branden passerat gränsen till Sala kommun. När Jan Lindberg blev avlöst på fredag förmiddag tyckte han att de hade ett hyfsat grepp om branden.


– Det var åt ett håll som det inte var under kontroll, men vi upplevde det inte som något jättebesvärligt.


Förutom de extra markresurserna som extrastyrkor, ledningsbil, tankbil och MSBs skogsbrandsresurser var första helikoptern på plats på torsdag kväll, under fredagen tre till och på lördag ytterligare fyra helikoptrar.


På fredag förmiddag ringde Tomas Aronsson från Sits, ett företag specialiserat på naturvårdsbränningar och skogsbrandssläckning, och erbjöd sin hjälp. Sala tackade ja och natten till lördag började en skogsbrandsstyrka på 28 man från olika delar av landet anlända.


Skyddsavbränningar är ett av de effektivaste sätten att släcka skogsbränder.


– En så här stor brand är nästan omöjlig att släcka med enbart vatten. Man måste få bort bränslet framför brandfronten, säger Tomas Aronsson.


De började med skyddsavbränning på lördag kväll och natten mot söndagen. Men den här gången hjälpte inte ens skyddsavbränningar.


– Den brandfront vi mötte på lördag och söndag släckte vi ner. Men i och med att branden var så stor gick den vid sidan av. Det fanns ingen möjlighet att täcka hela brandfronten, säger Tomas Aronsson.


Även om branden inte var under kontroll var räddningstjänsten fortfarande på söndagen försiktigt positiv. Men branden gick inte att hejda.


– De kända naturliga begränsningslinjerna som man lärt sig: sjöar och vattendrag, lövskogsbälten, sankmarker – det for förbi alltihop. Vi hade släckt skogsbränder under brandrisk 5E i Heby kommun under hela juli och hanterat dem som man gör vid 5E, men har inte varit i närheten av det här, säger Göran Cederholm, räddningschef Sala-Heby.


Vissa räddningstjänster har utrustning för att mäta luftfuktighet och är utbildade för att tolka komplexa brandindex, men det hade inte släckt skogsbranden enligt Göran Cederholm.


– Skillnaden som jag kan se är att om man sett kombinationen luftfuktighet, temperatur, vindriktning, topografi, hur mycket bränsle det finns; och förstått att det kommer att bli en brandspridning som inte är av denna världen – kanske hade man då kunnat få mer tid på sig att utrymma Västervåla och Engelsberg.


Vid en brandspridning av den här karaktären funkar inte räddningstjänstens traditionella metoder.


– Då är det skyddsavbränningar som gäller. Det gör inte vi och var får vi snabbt tag på folk som sysslar med naturvårdsbränningar? Kanske det skulle finns på en riksresurslista.


Mindre räddningstjänster omöjligen kan ha spetskompetens på allt.


– Räddningstjänsten ska klara allt från hissar som stannat till komplicerade trafikolyckor och kemolyckor. Välter det en kemvagn på spåret här ute då ringer vi Köping där de har en kemresurs. Men vart vänder vi oss vid en stor skogsbrand?


I de nordiska grannländerna har man redan eller är på väg att slå samman till stora räddningstjänstregioner. Sala-Heby är en liten räddningstjänst och två gånger har det utretts ett samgående med Mälardalen men man har inte sett några avgörande vinster.


– Vi har avtal med Uppsala, Enköping och Västerås att vi hjälper varann. Även om vi skulle förfina vårt samarbete i området är vi ändå inte stora nog för en sån här skogsbrand, säger Göran Cederholm.