I Malmö finns starkt segregerade bostadsområden där det är stora skillnader i sysselsättning och utbildningsnivå. Det skiljer sex år i medellivslängd mellan hög- och lågutbildade. I vissa områden lämnar hundra procent av eleverna nian med behörighet till gymnasiet. I andra är den siffran 27 procent. Det finns områden där sysselsättningsgraden är 75 medan den är 35 procent i andra.


Detta misslyckande skyller han både kommunerna och staten för.
– Kommunerna är dåliga på grundlagarna. Det är vår skyldighet enligt regeringsformens första kapitel att trygga rätten till arbete, bostad, utbildning och verka för social omsorg och trygghet. Det krävs arbete, utbildning och bostad. Vi har en akut bostadsbrist. I områden med låg tillit har hela befolkningen bytts ut på fyra år. Vissa saker kan lösas på kort sikt men vissa tar det 20 år.


I Malmö spelar religionen en viktig roll. Motsättningar och problem med antisemitism ledde till att man startade ett arbete, Coexist, för religiös samverkan.
– Staten må vara sekulär men Malmö är inte sekulärt och då är det en arena även vi måste finnas på.


Även polisen är självkritisk. Roger Ekenstedt, dialogpolis i Stockholm, menar att interna strukturer ibland hindrar ett effektivt arbete mot social oro.
– Det brottsförebyggande arbetet måste ges högre status inom polisen. Polisen måste finnas på plats i lokalsamhället även när det inte är upplopp. Det är närpolisen som gör jobbet och som ska få mest uppmärksamhet, men de används fel och får inte förutsättningarna.


Samtidigt framhåller han att det är mycket bakom social oro som polisen inte ensam kan göra något åt. I kommunerna försöker man arbeta brett med problemen, men hur tvärsektoriellt arbetar regeringen? undrade Johnny Lind, projektledare Västerortspolisen.
– Det är nog så att statens stupränna leder ner i knät på kommunerna som får hantera problemen, kommenterade Per-Erik Ebbeståhl.


Social oro uppstår i segregerade områden med hög arbetslöshet. Men det finns inga enkla förklaringar varför det plötsligt uppstår social oro. Det man ser är att det är små grupper av kriminella unga män som ligger bakom oroligheter som i Husby i maj.
– Bara för att man är fattig och arbetslös blir man inte extremist. Så ser inte samhället ut, säger Agneta Blom, sekreterare i Utredningen om ett effektivare arbete för att förebygga våldsbejakande extremism. Hon understryker att utredningens syfte är att förebygga den extremism som leder till brottsliga handlingar och våld, inte den grundlagsskyddade rätten att ha extrema åsikter.


– Det handlar aldrig om att förebygga människors åsikter, för de ska vi klara av med andra åsikter.

 

I ett samhälle där den sociala utsattheten växer och skillnaden i människors livsvillkor ökar undergrävs tilliten till människor och samhället.
– Ytterst handlar det om att bygga upp ett hållbart och demokratiskt samhälle som vi alla kan känna tillit till och som fungerar. Allt från till att vi har en fungerande konstitution, icke korrupta politiker, trovärdiga myndigheter, fungerande socialförsäkringssystem till att man blir bemött på ett bra sätt, säger Agneta Blom.