Utvärderingen av den stora samverkans- och kärnenergiövningen pågår fortfarande.

- Förmågan att analysera händelsen i ett långsiktigt perspektiv, vad som händer om en månad eller ett år, där verkar det finnas brister. Det saknas i vissa fall verktyg, stöd och arbetsmetodik. Här ser vi utvecklingsmöjligheter, säger övningsledaren Niclas Karlsson, MSB.

Samö-KKÖs innehöll ett första, operativt skede under två dagar med en kärnkraftsolycka i centrum. I skede två, under sju veckor, var uppdraget att analysera krisen både kort och långsiktigt.

 

Niclas Karlsson o Eric RichardsonUnder två seminariedagar i april (skede 3) ventilerades erfarenheter från framförallt arbetet skede 2.

- Det som berör alla är att förmåga behöver ses över när det gäller uthållighet och planering. Vi behöver förbättra metodik att bedöma vår förmåga och att använda tekniska stödsystem som Wis och Rakel.

Det konstaterades också att olika samhällsfunktioner bör se bredare på sin uthållighet och planering, mer än till den egna uppgiften.

- Risk för transportstörningar och elbrist bör vägas in i den egna förmågan. Planering för reservkraft är något som generellt kan bli bättre.

Brist på uthållighet blev i praktiken uppenbart i skede två då ett par deltagande organisationer mer eller mindre slutade delta i övningen.

- Några organisationer var tvungna att sänka ambitionsnivån. Dessutom inträffade jordbävningen i Japan som bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten tvingades lägga mycket energi på.

 

Samtidigt tycker Niclas Karlsson att erfarenheterna från skede 2 är mycket goda. Det var en ny metod att öva när tillståndet frystes.

- Skedet var lågintensivt och samtidigt pockade vardagen på uppmärksamhet. Tror många såg som en utmaning att klara det.

Strålsäkerhetsmyndigheten har konstaterat att man i arbetet med katastrofen i Japan hade nytta av övningen.

- Övning är jätteviktigt. Och det vi får bekräftat är vikten av samarbete mellan organisationer, vilket inte är självklart för alla.

 

Saknades någon resurs i beredskapen?

- En expertmyndighet som saknades var Naturvårdsverket. Vi ville ha dem med, men det blev inte så. De sa att de inte hade den kompetensen, att myndigheten i sin instruktion inte har något ansvar för frågor kring kärnenergi kopplat till natur och miljö. Men deras kunskap var efterfrågad.

Vad har varit viktigt för att få övningen att fungera?

- Vi har haft deltagare som drivs av olika intressen. Det har varit privata företag, organisationer och myndigheter. För att få till en övning som alla får nytta av är det viktigt att vara ärlig med brister och tydlig med vilka krav som ställs för att alla ska kunna kliva framåt i samma takt.

I november ska utvärderingsrapporten av Samö-KKÖ vara klar.

Någon mer sammanslagning av Samö och KKÖ är inte planerad. Nästa samverkansövning sker 2016 och nästa kärnkraftsövning i Uppsala län 2012.