Vi befinner oss i radiohuset på Gärdet i Stockholm. En koloss där mängder etermedia produceras varje dag.

Men Sveriges Radio är också en del av landets krisberedskap. Trafikredaktionens uppgift är att förse allmänheten med viktig samhällsinformation.

 

Micke Pettersson, tidigare ambulanssjukvårdare, är trafikreporter på redaktionen. Han ser sig allt som oftast föranledd att poängtera att han står utanför det journalistiska uppdraget som präglar Sveriges Radio.

– De flesta ser oss som ”murvlar”, speciellt polisen. Men vi är fristående, en samhällsviktig samverkansaktör och opartiska i krishanteringssystemet.

 

Och eftersom allt för få tycks känna till vilka tjänster de kan få hjälp med är inte redaktionen överbelastad med önskemål.
– Möjligheten att skicka ut myndighetsmeddelanden är så underutnyttjad att det finns inte på kartan. Det är tragiskt.

 

Om snökaos tvingar kommunen att stänga en skola, om det är en vattenläcka, eller att elförsörjningen ska brytas på grund av arbete kan kommunen snabbt få ut det via radion. Teleoperatören kan få ut information om det är störningar i nätet. Men få hör av sig, säger Pettersson.

– När vi går ut med den här typen av information minskar trycket på kommunens växel, de kan helt enkelt avlasta sig själva genom att ringa oss.

 

Men viktigast är förstås att invånarna blir informerade om vad som händer.
Micke Pettersson konstaterar att allmänheten har förståelse för att det kan bli fel. Men när man inte vet om kommunen känner till felet, då skapar det frustration.
– Folk vill få besked om att kommunen är uppmärksammad, att felsökning pågår och vill få en prognos om när det kan vara avklarat. Och det budskapet kan vi hjälpa till med.

Varför tar man då inte er hjälp oftare?

– Det stora flertalet känner inte ens till att möjligheten finns. Många tror att det kostar pengar, andra är rädda för att de ska läsa själva i radion och hur de ska formulera sig. Men vi är det professionella stödet.

 

Arbetsrutinen är att trafikredaktionen tar reda på vad beställaren vill förmedla, gör ett förslag som presenteras och godkänns av beställaren innan det läses upp i radion.

– Och vi ber om att få återkoppling när händelsen är avklarad för att kunna gå ut med det i radion.

 

Micke Pettersson tror också att många är rädda för att höra av sig i tron att de ska få frågor om varför det kunde hända.

– Men vi struntar fullständigt i vad som utlöst felet eller vems fel det är. Vi ställer aldrig frågan varför.

 

Ibland får redaktionen veta mer än man behöver veta, sånt som journalister i radiohuset kanske skulle vara intresserade av. Överskottsinformation kallar Micke Pettersson det.
– Skulle inte den informationen stanna hos oss har vi nog fått vårt sista samtal.

 

Kommunerna kan även nå trafikredaktionen via ett ärendehanteringssystem kallat Ojje. Händelser skrivs in i systemet och ger trafikredaktionen snabb uppdatering av skeendet.

– Alla 290 kommuner har en egen kod till systemet. Den koden har de fått flera gånger skulle jag vilja säga.

 

Det händer även ofta att redaktionen får information på andra vägar, ringer upp kommuner och frågar om de har något att berätta.
– Folk ringer ju och tipsar oss, och då kollar vi upp det.

 

När trafikredaktionen sänder tror kanske många att det ska handla om trafik, om köer på Essingeleden eller en älg på E18.
– Det är inte vår huvudverksamhet. Trafikredaktion kanske är lite missvisande, vi är egentligen en infrastruktörstörningsredaktion.

 

Trafikredaktionerna har fasta sändningstider hela dagen, en gång i halvtimmen efter nyheterna och tätare under förmiddag och eftermiddag.  Men redaktionen kan bryta en sändning när helst det uppstår behov. Ett myndighetsmeddelande ska sändas utan skäligt dröjsmål, som det heter.

Radion som viktig informationsresurs för kommuner, myndigheter och andra förknippas kanske främst med VMA, viktigt meddelande till allmänheten.
Även det är en tillgång som nyttjas för sällan, anser Micke Pettersson.

 

VMA är indelat i varningsmeddelande och informationsmeddelande. Förra året sändes en varning och 20 informationsmeddelanden.
– Ovanligt många, men ändå för få. Samtidigt kan jag förstå att en räddningsledare som kanske drar ett enda VMA under karriären kan ha problem att klassificera det och tvekar.

 

Vid VMA skickas meddelandet till SOS Alarm som förmedlar vidare till trafik- och sändningsledningen. Ibland kontaktar trafikredaktionen avsändaren för att diskutera innehållet.
– Vi kan inte ifrågasätta deras beslut, men ibland måste vi göra det för att förstå budskapet och kanske även för att diskutera om det ska klassificeras som varnings eller informationsmeddelande, eller kanske rent av som myndighetsmeddelande.

 

Trafikredaktionen prenumererar på alla larm som går ut från SOS Alarm och får dem avidentifierade, vilket innebär att man på egen hand har bra koll vad som händer. Med Rakels intåg ser Micke Petterson en kvalitetssäkring. Trafikredaktionen kommer under våren att anslutas till Rakel utifrån beredskapsuppdraget och kan i kommunikationssystemet prata direkt med den ansvarige vid en olycka, tjänsteman på kommun eller liknande.
– När någon ringer oss i dag på mobilen måste vi kontrollera att personen är behörig, det kan ta en timme ibland. Med Rakel vet vi att informationen är säker.

 

Enkät

Kan ni bättre använda radions trafikredaktion för att nå ut med viktig information?

 

 

Pernilla EklundPernilla Eklund, kommunikationsstrateg, Täby
– Efter den presentation vi fick på Sveriges Radio kände nog alla att vi kan använda trafikredaktionen mycket mer. För oss i Täby är det aktuellt i samband med pågående byggprojekt där det kommer att ske större sprängningsarbeten som innebär att trafiken leds om och liknande. Kommunen ska också byta telefoniplattform, då kommer vi att förvarna om att det kan bli störningar. Det här är ett jättebra sätt att nå ut med information och nu fick vi en påminnelse om att använda hjälpen.

 

Staffan GröndahlStaffan  Gröndahl, säkerhetssamordnare, Vallentuna
– Mycket handlar om att sprida kunskap i vår egen organisation om när radion kan nyttjas. Vi har en del störningsinformation som vi publicerar på vår webbplats, exempelvis i samband med byggen. En del av det kan vi berätta om i radion, kanske främst det som påverkar trafiken. Vid andra infrastrukturfrågor som problem med dricksvatten och el kanske det är lättare att komma ihåg radion som resurs, men vid mer vardagsnära händelser kanske man inte tänker på det.

 

Jenny JohanssonJenny Johansson, säkerhetssamordnare, Österåker
– Ja, för att nå medborgarna i vardagen. Där har vi ofta svårt att nå ut. Det kan handla om trafikstörningar, eller problem i områden där det finns samhällsviktig verksamhet, exempelvis äldreomsorg. Ofta använder vi hemsidan för den här typen av information, men det är kanske inte det första folk läser på morgonen. Jag har trott att tjänsten varit för krissituationer. Har nu informerat vårt  samhällsbyggnadskontor som direkt såg en lättåtkomlig kommunikationsväg till medborgarna.

 

Lars WinbergLars Winberg, säkerhetschef, Danderyd
- Obetingat ja. Och det har att göra med flera saker. Dels gör tätare kontakter att vi får fler kontaktvägar in, dels behöver det inte vara de stora dramatiska händelserna. Det har väl varit tendens att inte kontakta för småsaker, men trafikredaktionen ser gärna ett närmare samarbete. Vi kan bli mer frekventa vid störning av vattenleverans som kanske följs av kokningsföreläggande eller hur länge någon form av avbrott kan pågå.