Polisen

”Skyldighet att ansluta sig”

Polisen är den myndighet som i dag inte är med fullt ut i alarmeringstjänsten.

Men Rikspolisstyrelsen anser att blåljusmyndigheterna bör ha skyldighet att ansluta sig till ett nytt samhällsgemensamt ledningssystem.

Ett system som polisen anser Alarmeringsmyndigheten bör få i uppdrag att äga och förvalta och där även Rakelsystemet bör ingå.

 

Larmcentralerna ska ha plats för blåljusmyndigheterna så att de under pågående larmbehandling därifrån kan leda och styra egna resurser. Alarmeringsmyndighetens larmoperatörer ska också kunna bistås.
Blåljusmyndigheterna  ska också kunna bedriva stabsarbete i centralerna.

 

Rikspolisstyrelsen stödjer en alarmeringsfunktion i myndighetsform. Men informationsnumret 113 13 ska inte skiljas från 112, det anses varken säkert eller rationellt.

 

Socialstyrelsen
”Brist på analyser och motiveringar”
socialstyrelsenSocialstyrelsen är positiv till inriktningen mot en samlad alarmeringstjänst. Myndigheten anser dock att förslagen är alldeles för ofullständigt utredda och motiverade.

 

Frågetecknen gör att Socialstyrelsen inte kan ta ställning till hur alarmeringstjänsten ska organiseras.
Det är framförallt två frågor som Socialstyrelsen vill ha bättre belysta.
Myndigheten efterlyser en fördjupad analys av vårdgivaransvaret och hur medicinsk kompetens kan tillhandahållas på olika sätt, genom  ”medlyssning” vid larm eller andra samverkansformer.

Socialstyrelsen vill ha samverkan med andra myndigheter bättre belyst, inte minst frågan om gemensam teknisk plattform.

 

SOS Alarm
Vill ha fortsatt ansvar

sosSOS ALARM ser sig självt som fortsatt ansvarig för alarmeringstjänsten.
Förslaget att larmkedjan ska hanteras av en aktör stöds och man anser att bolaget ska fortsätta ansvara för verksamheten i modifierad form.

Det framförs att bolagsformen är att föredra,  ger möjlighet till förhandling och samsyn och att den kan säkra lokalt och regionalt inflytande.

 

SOS Alarm anser också att finansiering ska fortsätta som tidigare med avtal mellan parterna.

Förslaget att dela på ansvaret för akuta och icke akuta händelser är SOS motståndare till, erfarenheten säger att det inte är möjligt att förutsätta hur en situation utvecklas.

 

SKL

”Skapar fler problem än det löser”
sklSKL anser att en ny alarmeringsmyndighet skapar fler problem än det löser.

– Till exempel föreslås att myndigheten endast ska sköta utlarmning vid mycket akuta tillstånd medan övriga ärenden hänvisas till bland annat kommuner och landsting. Olika instanser ska alltså dirigera samma resurser. Det kommer inte att fungera i praktiken, säger SKLs ordförande Anders Knape till skl.se.

Kommuner och landsting skulle tvingas bygga upp parallella ledningscentraler till stora kostnader, anser SKL.

SKL föreslår i stället att dagens form utvecklas och vill att SOS förutom att sköta 112 ges ensamrätt när det gäller utlarmning av ambulanssjukvård och kommunal räddningstjänst.

– Samtidigt får kommuner och landsting fortsatt inflytande, vilket är oerhört viktigt, säger Anders Knape.

 

Föreningen Sveriges brandbefäl stöder förslaget att en aktör har det samlade ansvaret för samhällets alarmeringsfunktion, att det skapas en samordnad teknisk plattform och att  anslutningen till den nya alarmeringsfunktionen blir obligatorisk.

 

Datainspektionen förklarar sig skarpt kritiskt till utrednings förslag om en myndighet som ska vidareförmedla larm och utveckla en gemensam teknisk plattform.
Skälet är att det saknas en analys om vilka konsekvenser förslaget har för skyddet av den personliga integriteten.

 

Statskontoret ställer sig bakom en nationell alarmeringsverksamhet i myndighetsform, men uppgiften bör avgränsas till larmbehandling i nödsituationer.

Statskontoret ser fördelar med att verksamheten inordnas under en befintlig myndighet och saknar skäl för att bilda en ny myndighet. Samtidigt konstateras att med förstärkta uppgifter inom tillsyn är inte MSB lämpligt som ansvarig myndighet för alarmeringsfunktionen.

 

Vårdförbundet tvekar kring att bilda en ny myndighet, anser inte möjligheterna till förbättringar inom nuvarande organisation är genomlyst.
Förbundet vänder sig framförallt mot en uppdelning av ambulansdirigering utifrån prioritering.
Med modern teknik är inte samordning till ett fåtal larmcentraler självklart nödvändigt.

 

Konkurrensverket har kortfattat meddelat att man inte har några invändningar mot utredningens förslag.

 

Uppsala läns landsting är ett av fyra landsting som nyttjat Medhelp för ambulansdirigeringen men som nu förhandlar om återgång till SOS Alarm.

Landstinget säger, till skillnad från SKL, ja till en statlig myndighet för alarmering och anser att den kan inordnas under MSB.

Landstinget framhåller att det bör förtydligas att staten tar ansvar för larmtjänsten och övriga aktörer hanterar sina delegerade frågor.

 

Stockholms läns landsting är kritiskt till utredningen, anser den inte tillfredsställande ur hälso- och sjukvårdsperspektiv.
Landstinget anser att larmsamtal gällande sjukvård inte bör tas emot av personer utan medicinsk kompetens. Landstinget anser också att utlarmning av ambulanser bör hållas samman i en funktion.
Däremot är man positiv till att staten tar ett mer övergripande ansvar för regelverk, tillsyn och gemensam teknik.